Johan Schlasberg 

Lära av vem?

Utgångspunkten är att det är smart att lära av andra, men därav följer inte av vem eller hur. Och det är långt ifrån givet att alla vill lära sig nya saker och synsätt. Att lära sig själv, att lära andra och att lära en organisation, det vill säga förändra, kräver olika synsätt och metoder.

Organisatorisk utmattning

Förändring hos såväl personer som organisationer har en icke-monetär kostnad. Det finns flera studier som visar att man kan bli somatiskt sjuk av alltför genomgripande förändringar - även de som är positiva - som sker under alltför kort tid. Dessa kan rangordnas och effekterna adderas. Personer "tål" olika mycket förändring.

Organisationer är både ett antal individer och ett något svårfångat större med egna och inte sällan oskrivna sedvanor och regler. En organisation kan bli utmattad av för mycket inlärning / förändring.

Att lära av framgångsrika

Det finns en benägenhet att vilja lära sig av de senaste årens framgångsföretag - the Apple/Google/Amazon way - eller av framgångsrika personer. Detta är mycket begripligt men fungerar nog endast om man är klart medveten om den egna organisationens förutsättningar och verklighet.

Man kan också lära av andras misstag, men ha viss insikt om att man gör egna misstag utifrån sina egna Mentala kartor. Det mest intressanta är misstag som smarta personer gör. Forskning visar på svagt samband mellan intelligens och omdöme.

Att lära av den akademiska forskningen

Det är en tilltalande tankefigur att själva systematiken och det förment rationella i samhällsvetenskaplig forskning - forskning inom naturvetenskap är en annan historia - kan ge väsentliga bidrag till hur man bör eller kan organisera en verksamhet.

Jag började i augusti 2019 en Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv för att undersöka om den forskningen i realiteten är och fungerar som en bra kunskapskälla för ledande personer i företag och andra organisationer.

Att lära av företagskonsulter

Inom den offentliga sektorn finns en utbredd misstro mot företagskonsulter och det som ofta kallas New Public Management. Det är närmast självklart att man inte kan kopiera "företagslösningar" till den offentliga sektorn, men varför görs detta? Ett svar är nog att inköpskompetensen bland politiker och ledande tjänstemän är alltför låg. I Sverige är Karolinska sjukhuset ett tydligt och avskräckande exempel. Det finns många andra.

De större managementkonsulterna som McKinsey, BCG, Bain, PwC och Accenture bedriver egen forskning, visserligen som en del i deras imagebyggande och markndsföring, men den är oftast skriven på ett för praktiker mer tillgängligt språk och har större verklighetsförankring.

Skapa en "smart" inspirationskarta

Det behövs någon form av metod för att öka chansen att man finner kunskap och erfarenheter man (organisationen) kan ha nytta av.

En idé är att man har en Inspirationskarta. Notera ett antal områden som är viktiga att förbättra. De kan t ex vara digital transformation, Business Intelligence, jämlikhet, ledarskap, nytänkande, miljöfrågor, service, kapitalbindning osv. Skapa en "smart" karta med namn på företag, personer och sajter som ni tror kan lära er något inom relevanta delområden.

Som jag ser det bör kartan också innehålla källor utanför det egna fackområdet och av en annan karaktär. Läs mer om kultur, konst och lyssna till exempel på några TED-föredrag eller några av de fria databaserna och källorna via Kunskapstorget BiBB:s Bibbliotek.

Matcha Inspirationskartan med/mot er egen situation och hur mycket nya idéer och förändring verksamheten eftersträvar och "tål".