Johan Schlasberg 

Digital transformation

Digitalisering är en kraft som skapar vinnare och förlorare. Något förenklat kan en verksamhet antingen bli "digitaldrabbad" eller lyfta med den digitala vågen.

Att bli digitaldrabbad är att inte i tid bli medveten om hur digitalisering och webbifiering kan eller ganska säkert kommer att drabba väsentliga delar av ens verksamhet. En nyckelfråga på denna sida är: hur ska man i tid upptäcka det digitala transformationsbehovet? Men vem är "man"?

En karta för digital transformation

Min rekommendation är att varje någorlunda stor verksamhet skaffar sig en "Digital Transformationskarta" och att denna uppdateras och diskuteras i ledningsgrupper och styrelser.

Den måste innehålla för verksamheten

Hur lång tid får den digitala transformationen ta?

Självklart är det inte en engånghändelse som att gå över från vänster- till högertrafik, men det finns avgörande steg. Dessa ser olika ut för olika verksamheter. Några exempel: för några år sedan skiftade Google och sedan allt fler webbkodare till 'Mobile first'. Andelen besökare från mobila enheter översteg på allt fler sajter besöksantalet från traditionella datorer. Idag är det över 75% som besöker ett bilföretags hemsida innan de besöker en bilhall och allt fler besöker aldrig en bilhall. Tryckta uppslagsverk och många tusen dagstidningar försvann på några år.

Den digitala transformation är en av många förändringsprocesser i en verksamhet och det betyder att de kommer att ta tid. Hur lång tid har ni på er för att ta några avgörande steg? Det kommer att ta längre tid och möta större motstånd än ni tror.

Fallgropar i den digitala transformationen

Enligt många studier är sannolkheten för att misslyckas med stora IT-projekt större än sannolikheten att lyckas. Förbättringar har skett genom att man allt mer arbetar vad som i IT-branschen kallas "agilt svW" det vill säga att man bygger en lösning i delar och gör iterativa förbättringar.

Många beslutsfattare har ett språkligt och tekniskt underläge gentemot företrädare för IT-folk och IT-branschen där förändringen går mycket fort och nya bokstavsförkortningar föds ofta. Detta gör att de bland annat har svårt att argumentera för enkelhet.

 

Lucio Fontana

Rätt Enkelhet

Målningar av den världsberömde konstnären Lucio Fontana kostar idag många miljoner dollar. Man kan i många konstnärers utveckling se en tydlig utveckling mot enkelhet. I design- och modevärldarna står enkelhet högt i kurs, så också hos till exempel Apples tidigare chefsdesigner Jony Ive med Apples alla ikoniska och minimalistiska produkter.

Amazon.com har växt till en av världens största IT-giganter och en av de faktorer man arbetat extremt mycket med är att göra det enkelt och smart för alla att handla på deras sajt. En av biografierna om bolaget och dess grundare heter betecknande nog one_click. En marknadsförare, Ken Segall, som i många år arbetade med och nära Steve Jobs har skrivit en utmärkt bok som heter Insanely simple - the obsession that drives Apple's success. I den finns flera exempel på hur mycket kreativitet det krävs och hur svårt det är att finna fram till rätt enkelhet. Och hur många interna strider det kan kräva.

En mycket vanlig berättelse i sjukvården är att IT-systemen har blivit så omfattande - och komplicerade - att allt fler medicinskt kunniga personer ägnar allt mer tid åt olika former av registrering (och för somliga kontrasignering) av uppgifter och letande efter uppgifter. Vi hör ofta berättelser om läkare och sköterskor som har lämnat eller överväger att lämna vården på grund av att de tvingas ägna alltför mycket tid åt administration. Många har totalt resignerat inför alla nya system och sina möjligheter att påverka dessa.

I den allmänna debatten hävdas ofta att det behövs mer pengar till vården, men mindre ofta och med lägre kraft att det behövs en radikal förenkling av IT-systemen. Detta kräver att många ifrågasätter de mål/beställningar som politiker förelägger sin administration och hur denna egentligen tänker.

I Sverige finns enligt Socialstyrelsens statistik c:a 140 000 sjuksköterskor och 44.000 läkare. I ett stort projekt som inleddes 2014 omfattande landets tre största regioner och då kallades "3R-projektet, Pdf berördes c:a hälften av landets medborgare. Då troligen samtliga läkare och sjuksköterskor (osäkert) har daglig och ofta förekommande skärmarbete - arbetar med/genom vårdens IT-system, får vi att c:a 22.000 läkare och minst c:a 40.000 sjuksköterskor (undersköterskor?) skulle beröras av projektet. Upplägget havererade dock och drivs såvitt jag vet av två av de tre regionerna.

En reducerad skärmtid på 20% skulle - teoretiskt - frigöra c:a 4.500 manår för läkarna och c:a 8.000 manår för sjuksköterskorna att ägna åt patientnära aktiviteter. För att nå detta mål krävs en medveten strävan mot enkelhet. I projektet redovisas också en lista med risker och till denna vill jag tillägga att man cementerar en inoptimal organisationsform och arbetsmodell genom ett mycket stort, komplicerat och svårföränderligt IT-system.

Man kan undra i vilken omfattning mätbara data reflekterar och leder till rättvisa och till exempel rättvis behandling i vården? Jag hävdar att rättvisan i verkligheten alltid kommer att vara ungefärlig - och att det räcker. Om man går för långt i sin rättvisesträvan betalas ett pris i form av övertro på och överuppbyggnad av formella mätsystem. Rättvisan blir skenbar.

Vikten av att lära av andra

Det borde inför varje stort digitaliseringsprojekt vara obligatoriskt att redovisa vad man har lärt av andra och vilka "effekter" detta beräknas få. Mer om att lära av andra.