Johan Schlasberg 

Strategi för Ekonomihögskolan i Lund

EHL Ekonomihögskolan i Lund startade 2021 ett arbete för att formulera en ny strategi för 2022-2025. Mats Benner, rektor vid EHL, har inviterat alla inom EHL att inkomma med bidrag i processen.
Min analys heter 'Lund Business School' och är en strategi för 10 år.

Sammanfattning

  1. En Ekonomihögskola kan inte ha en 'strategi' för tre år utan att denna är en del i en mer långsiktig strategi. Stora eller förändringströga organisationer behöver nog tänka 10 år. Byt namn på EHL/LUSEM till 'Lund Business School'.
  2. Den externa utvärderingen 'RQ20' av forskningen ↓ vid Lunds universitet säger att EHL saknar "a sense of urgency". Detta är allvarligt och svårt att förändra.
  3. Det behövs tryck från näringslivet för att förändra EHL. Och stöd från flera håll för att vara uthållig i en långsiktig strategi. Om näringsliv och forskning ↓
  4. Reducera antalet institutioner inom EHL från sex till tre.
    Färre forskningsområden ger mer profil och större tyngd. Handelsrätt kan flyttas till 'Juridicum'. Institutionerna 'Informatik' och 'Statistik' bör läggas ner och omvandlas till de stödjande enheterna för 'Digitalt lärande' och 'Kvantitativt lärande'. 'Storytelling och visualisering' blir en tredje stödjande enhet.
  5. Satsa rejält på ett Green Business Institute ↓. Då 'green' har blivit the new black krävs både en tydlig strategi, resurser och långsiktighet.
  6. Minska beroendet av ackrediteringar. Gör kvalitetsarbetet mer transparent. Strategi kommer före kommunikation.
  7. Ändra delegationsordningen för forskning inom EHL. Ska verkligen, som idag, alla forskningsfrågor delegeras till institutionerna? Sök en ny balans för att stärka profilen.
  8. Gör om forskarutbildningen i företagsekonomi med målet att 50% av doktoranderna ska arbeta i näringsliv och organisationer.
  9. Den digitala kompetensen behöver höjas väsentligt. Sätten att producera och kommunicera forskning behöver utvecklas. Webbifiering är en megatrend.
  10. 'Slow, at speed' vore en bra ny tankefigur och attityd inom Ekonomihögskolan. Det har fördelar med att forskning går långsamt och att universitetsvärlden ändras långsamt, men tiderna har förändrats. Var djärvare.

Strategiarbetet började inte bra då Mats Benner i början av februari 2021 informerade om att EHL startar tre nya institut. Områdena är populära i tiden - 'Public Affairs', 'Innovation Management' och 'Sustainability Impact'. De har nästan inga resurser och ville man veta mer uppmanades man att kontakta honom.

Eventuella nya 'institut' borde ha ingått i en långsiktig strategisk plan om dessa - eller andra - institut hade blivit en del i strategin och hade relaterats till institutionernas verksamhet. Idag är detta dunkelt för alla utomstående och troligen flertalet 'inomstående'. Det blev inte tydligare av att Mats Benner, i ett nyhetsbrev 2021.04.07 till alla inom EHL om dessa institut skrev "De kan utökas, förändras eller läggas ner // They may proliferate, may change, or be terminated.".

Mats Benner säger 21.09.14 i sitt nyhetsbrev, "Dean's corner", till alla inom EHL ....

Vi lever i en värld av profiler och prioriteringar för att påverka, och universitet är inte undantagna från detta. Vi kan inte längre slå oss till ro med att göra "allt, lika bra". Vi måste tala om vad vi gör särskilt bra, och hur vi gör det.

I regeringens senaste forskningsproposition betonades frågan om införandet av så kallade profilområden, där svenska universitet förväntas formulera områden där de är särskilt starka, inom forskning men också med angränsande spetskompetens inom utbildning och samverkan med samhället. Detta framkallar frågan: Hur ska Lunds universitet profilera sig? Och vad gör LUSEM i detta? Arbetet med att formulera profilområden påbörjades redan under våren men tar nu ytterligare ett steg, i universitetsledningens regi men med alla fakulteter engagerade. För detta måste vi som LUSEM-ledning och personal fördjupa vår förståelse av vilka är vi? Inom vilka områden utmärker vi oss? Och med vem utmärker vi oss, eftersom profilområdena förväntas sträcka sig över fakultetsgränser? ['LUSEM, Lund University School of Economics and Management'='EHL', min anm.)

Dessa och andra frågor ligger nu på bordet, och vi som fakultetsledning välkomnar alla förslag och insatser i processen. [...] Spännande tider! (Mats Benners text 21.09.14 i ett nyhetsbrev till Ekonomihögskolans medarbetare och forskare.)   Engelskt original.

Jag har tagit detta som en invitation till en analys från 'utsidan' - även om jag är doktorand på FEK/EHL - enligt forskningsmetoden Case Impact Studies.

Tidsperspektiv och strategier

Vad är möjligt att påverka med ett strategiskt perspektiv på tre år (2022-2025)?

Volvo Cars skriver 2021 i ett pressmeddelande att man planerar att bli ett helt elektriskt bilmärke senast 2030. Med detta mål som bas kan man sedan omforma sina processer från kompetensutveckling, leverantörskedjor och försäljningskoncept med mera. IKEA säger att "år 2030 kommer allt vi säljer vara återvunnet och förnybart material" - Ikea.se/hållbart. TetraPak är ännu ett exempel på ett stort företag med en strategi i ett tioårsperspektiv.

Att förändra ett universitet, en ekonomihögskola, tar lång tid vilket har flera positiva aspekter, men just därför behövs mål som har ett väsentligt längre perspektiv än tre år. Det behövs parallella perspektiv och strategier. Vilka är Ekonomihögskolans långsiktiga mål? Har man en djärvare vision än lite mer av det mesta och mindre satsningar på något i tiden aktuellt? För att behaga så många som möjligt och stöta sig med så få som möjligt. Vilka är de svåra frågorna och de strategiska valen?

Ekonomihögskolan behöver en vision och strategi för 10 år

Utvärderingen RQ20 av forskningen vid Lunds universitet

RQ20 - utvärdering av forskning vid Lunds universitet

2020 presenterades en stor extern utvärdering, kallad 'RQ20', av forskningen vid Lunds universitet. Det går inte att formulera en strategi för EHL utan att ha läst RQ20! Pdf om LUSEM-delen.

Mats Benner var en av projektledarna för RQ20 och har därmed bättre överblick och omvärldskunskap än många andra. Jag har skrivit en spaning i BiBB Academy om det kapitel i RQ20 som handlar om Ekonomihögskolan. Utvärderarna säger ...

We observed with some surprise that, in a world that is changing fast, there appears to be no sense of urgency at LUSEM. (RQ20 s. 692, min emfas)

Det bör understrykas att RQ20 har ett annat 'scope' ('uppdrag') än min analys.

För Volvo Cars, IKEA och ett mycket stort antal företag är det en existentiell fråga att på ett 'välbalanserat och klokt sätt' förändra sig till nya tider. Tid och kompetens - man behöver 'byta' medarbetare - är bland de största utmaningarna för att klara detta. Men för en universitetsorganisation som EHL finns inget existentiellt hot. Ekonomin är stabil med ett överskott 2020 på cirka 8 MSEK, vilket huvudsakligen förklaras av pandemieffekter. Det kommer regelbundet nya budgetresurser från staten och man får en något varierande med dock rimligt planerbar andel av andra forskningsmedel. Personalresurserna kan endast förändras i (alltför) långsam takt. Förändringens drivkrafter är oklara och måste förtydligas för att stärka strategidiskussionen.

Det är värdefullt att universitet och högskolor är "Slow",
men de måste bli 'Slow, at speed'.

Hur gör man en strategianalys för EHL?

För ökad trovärdighet vore det bra om EHL:s ledning redovisade HUR man gjort sin strategianalys. Vilka är de utmaningar man vill ha en strategi för? För att i någon mån involvera de anställda inom EHL har man haft två 'internoffentliga' webbinarier. Den första gjordes av en person som kallar sig "kvalitativ forskare" och är anställd på Företagsekonomiska institutionen. Det är bra att lyssna på vad anställda anser, men det är endast en del i ett strategiarbete. I hennes redovisning fanns dessutom en traditionell SWOT-analys. En sådan har dock begränsat värde då en sådan måste sättas i relation till vilken strategi man (EHL) väljer.

Det andra webbinariet var en föreläsning i grundläggande varumärkesbyggande av varumärkeskonsulten Mats Urde. Den handlade mest om generella aspekter och hade Nobelstiftelsen som case och är inte till mycket hjälp i EHL:s strategiarbete. På en fråga från publiken och upprepad av webbinariets ordförande professorn i marknadsföring Ulf Johansson om vilka de svåra frågorna är för EHL svarade Urde: att den svåra frågan är att ha mod att se sig själv i spegeln och fråga 'vem är vi, vad står vi för' och vad är vårt 'löfte' (brand promise). Det kan ha sina svagheter att se sig i sin egen spegel jämfört med hur man syns i andras speglar. Ett bättre svar hade kunnat vara: finns det mod, kraft och uthållighet att formulera och genomföra en djärvare strategi än 'more of the same'? Om man ser EHL i ett historiskt perspektiv är det mycket naturligt om dagens EHL inte kommer att vara morgondagens modell.

Vem vill EHL:s ledning och styrelse lära sig något av? Vilka universitet, organisationer, företag och teorier? Det behövs också en omvärldsbeskrivning. Utbildningssektorn är inne i en "disruptiv" period. Det är inte osannolikt att etablerade universitet och ekonomihögskolor blir mindre viktiga i framtiden både vad avser utbildning och forskning. Och att studerandes relationer till utbildningsleverantörer förändras. Ett exempel på det senare kan vara en Mini-MBA från London School of Economics, ett annat att Google utbildat över 200 000 i digital kompetens.

Subtraktiva förändringar är viktiga i en strategisk analys

En forskningsstudie - 'People systematically overlook subtractive changes' i tidskriften Nature 2021, Vol. 592 s. 258-261, Adams G. S. et al. - säger att

människor systematiskt väljer att söka efter additiva transformationer och följaktligen bortse från subtraktiva transformationer. (Ibid. s. 258)

Det är således typiskt att ledningen för EHL valde att tidigt starta med tre nya institut och en del nya interna strukturtillägg och att man inte sagt något om vad som skulle kunna elimineras eller dras ner på. Min analys ser å andra sidan subtraktiva förändringar som en strategisk nödvändighet för att skärpa profilen.
Om du inte har tillgång till artikeln kan jag efter förfrågan sända den till dig.

Affärsmodellers tysta gränser

I min avhandling har jag skrivit om det jag kallar affärsmodellers tysta gränser. Det handlar om vilka frågor som kan ha avgörande betydelse men som av situationella anledningar sällan eller inte alls tas upp till diskussion.

Exempel på detta för EHL är vilka institutioner som på lång sikt ska ingå i EHL och frågan om ackrediteringarnas betydelse (min analys i BiBB Academy) och vikten av rankningar. När den förre rektorn på EHL, Fredrik Andersson, skickade mejl till alla handlade dessa till helt övervägande del om ackrediteringar. Nu är det mycket bättre.

Hur viktigt är ackrediteringar?
Vad händer om EHL förlorar en ackreditering?

Antag att en långsiktig strategi kommer fram till en reduktion av antalet institutioner, genom att några förändras till att bli en 'stödjande enhet' - eller att någon flyttas till annan fakultet. Till exempel 'Handelsrätt' till Juridicum.

Har ackrediteringarna - som är en central del i Ekonomihögskolans marknadsföring - skapat en inlåsning? Och är den av den arten att man inte vågar förändra institutionsstrukturen för risken att förlora en eller flera ackrediteringar?

Min konklusion är att man i ett strategiskt perspektiv måste göra sig mindre beroende av ackrediteringar. Det är dessutom oklart för de flesta vad dessa står för. Den interna kvalitetsarbetet kan omöjligen vara - eller göras - beroende av ackrediteringsinstitutens utvärderingar.

Från EHL / LUSEM till Lund Business School

I vilken mening är Ekonomihögskolan en organisation som kan ha en 'egen' profil och bli ett starkare varumärke? Är inte Lunds universitet dominerande? Vilka faktorer och verktyg förfogar EHL:s ledning egentligen över? Bör förtydligas.

Lund Business School - Ekonomihögskolan i Lund
Lund Business School - (Ekonomihögskolan i Lund),
en av många byggnader. Observera texten över entrén.Foto. Johan Schlasberg

Varumärket, egentligen varumärkena, EHL och LUSEM befinner sig i ett svårt mellanläge där Lunds universitet är det överlägset starkaste varumärket. Att EHL/LUSEM i sin tur är ett i väsentliga avseenden ointegrerad "Skola" gör det inte lättare. Varför inte lära av Copenhagen Business School (CBS), London Business School med flera och byta namn till 'Lund Business School' (LBS).

Det vore intressant om någon - jag eller EHL - gjorde en enkät bland de anställda på EHL och i näringslivet om ett namnbyte till Lund Business School.

Ett namnbyte till 'Lund Business School' (LBS) skulle förstärka den nya visionen och de högre ambitionerna.

ARKITEKTUR och varumärke: I en vision och strategi för tio år ingår byggnaderna och den fysiska miljön som en viktig del. Lund Business School behöver förstärka sitt arkitektoniska av- och intryck. Dessa frågor kommer att belysas i en kommande separat analys i vilken det bland annat ingår en text om hur museivärlden ser på relationen samlingar, arkitektur och marknadsföring. Ett flertal bilder på faciliteter från andra Business Schools kan också ge en del impulser. Stay tuned.

Kan verkligen ointegrerad mångfald var unikt positivt?

På webbinariet, se ovan, framförde Urde, som svar på en fråga, att det vore helt fel om EHL endast omfattade företagsekonomi och nationalekonomi. Han ansåg att det just är "mångfalden som gör Ekonomihögskolan unik". Och avfärdade raljant och på mindre än en sekund alla tankar på färre institutioner än idag. Med en sådan tvärsäkerhet hade Apple (tidigare Apple Computer Inc.) aldrig gjort några mobiltelefoner.

Urde har fel och vad som är rätt behöver analyseras och diskuteras. På franska finns uttrycket "il faut réculer pour mieux sauter" - man måste ta ett steg tillbaka för att komma längre (hoppa bättre/längre). Har man en långsiktigt stark strategi är det inte allvarligt om man "tappar" i en mellanperiod.

Nordmills valskvarn i Malmö. Foto Johan Schlasberg
SilonFoto. Johan Schlasberg

Om EHL hade var en rimligt välintegrerad organisation hade mångfalden institutioner kunnat var särskiljande och profilskapande. Men man är inte i närheten av den situationen. Och saknar nästan helt verktyg för att en dag komma dit.

Min kunskap och erfarenhet av integration och samtal inom en institution är begränsad till Företagsekonomiska institutionen. Min och mångas bild är att var och en sköter sitt. Samtalen över "silogränserna" är alltför få vilket borde ses som ett strategiskt problem. EHL har ett "dubbelsiloproblem". Dels genom att institutionerna har ringa samverkan och dels genom att man inom en institution - jag känner bara till ämnet Företagsekonomi - har noterbart låg samverkan och ömsesidig överblick.

Integration är i grunden ett positivt ord och är en bra aktivitet men man måste ha en analys som säger vad som ska integreras, hur och av vem. Att arbeta med integration mellan institutionerna inom EHL eller med högskolans samverkansuppgift har mycket ringa värde i en forskarkarriär. Trist, men sant.

Strategi och ökad fokusering

Lund Business School
Strategisk matematik

Bilden är ett exempel på 'strategisk matematik'. Ekonomihögskolan har idag sex institutioner. Institutionerna för 'Statistik' och 'Informatik' läggs ner och återuppstår i delar i två nya stödjande enheter. En tredje sådan tillkomer. Med ökad fokusering och bättre stöd planeras för tillväxt och transformation till Lund Business School.

Stödjande enheter inom Lund Business School (LBS)

LBS får tre enheter vars huvudsyfte är att stödja den överordnade profilen inklusive grundutbildning, forskarutbildning och seniora forskares projekt. Dessa enheter bedriver ingen eller endast begränsad egen forskning men förväntas ha god inblick i områdenas internationella utveckling och applikationer.

  1. Digitalt lärande
    Maskiner, fabriker och enormt mycket annat designas i digitala verktyg. Men de marknadsförs ofta i olika webb-baserade format. Webbifiering är en megatrend som i ökande grad erbjuder nya möjligheter för såväl produktion som kommunikation av forskning. En PDF är digital, men den är ingen webbteknologi.
  2. Kvantitativt lärande
    Strategin är att en omvandling av institutionerna för Statistik och Informatik gör väsentligt mer för EHL / Lund Business School (LBS) som stödjande enheter till de prioriterade områdena än som institutioner med en egen agenda. I dennas enhet ingår också ökad kompetensutbildning inom matematik. Enheten kan också bli navet inom LBS för utveckling av AI-applikationer och "big data". Som medlem i Lunds universitets AI-nätverk har jag kunnat konstatera att det inom detta område görs mycket lite inom EHL. Viss utveckling finns dock inom institutionen för Nationalekonomi. Här måste LBS satsa kraftigt.
  3. Storytelling och visualisering
    Forskning som vill nå ut i en värld där konkurrensen om läsarnas tid och uppmärksamhet är grym måste stärka sitt berättande. Ingen forskning är 'formatneutral'. Professor Bengt Kristensson Uggla skriver i sin lysande bok 'Slaget om verkligheten' (2002, 2012)

    Allt detta talar för att vetenskapen kommer att leva på nya villkor i framtiden. När vetenskapen i allt mindre utsträckning kan leverera ovedersägliga bevis, befinner vi oss i en situation där vetenskapen behöver en vetenskaplig retorik för att i stället utveckla sin förmåga att övertyga. (Ibid. s. 212)

Lund Business School blir mer fokuserat och integrerat än Ekonomihögskolan

Grunden för detta påstående är att integrationen idag är en synvilla, en marknadsföringsberättelse. Som alla med insyn i Ekonomihögskolan vet är den mycket ointegrerad och hade troligen inte haft de institutioner den har idag om Lunds universitet hade kunnat 'börja om från början' med ämnena förertagsekonomi och nationalekonomi som bas.

Lund Business School blir inte heller ett legitimerande språkrör för näringslivet, tvärtom. LBS måste kunna härbärgera konkurrerande idéer och perspektiv på alla nivåer. Världen är allt mer komplicerad och undervisning och forskning på LBS måste reflektera detta. Den misslyckade interna integrationen kan med större framgång ersättas med nya fördjupningar, av externa forskningprojekt och nya samarbetsformer. LBS kommer behöver också utveckla nya former för att dela sina insikter och resurser med samhället. En ny story kan växa fram.

Vad är ett institut - inom EHL?

Varför väljer EHL att kalla något för ett 'Institute' och vad betyder detta i praktiken på kort och lång sikt? Det finns många världsberömda institut till exempel Insitut Pasteur,   Karolinska institutet (KI) och Massachusetts Institute of Technology (MIT). Instituten inom EHL är av ett helt annat slag. För det första är de idag nog mest en extern marknadsföringsbeteckning och för det andra en sorts belöning för en eller några forskare. Finns det en gemensam design för konceptet 'Institut' och vilken är denna? Vilken beslutanderätt har dessa institut i förhållande till den etablerade institutionsstrukturen? Benner skriver i sitt nyhetsbrev att instituten inte är i konflikt (?) med institutionerna och att de beslutas om på en årlig basis. Handlar det om att stödja tvärvetenskap?

Det kan tilläggas att det såväl inom ämnet Företagsekonomi som inom EHL och många andra fakulteter finns ett antal av det man kallar 'Centrum för X eller Y'. Det krävs allt mer arbete för att förstå hur universitet är organiserade och hur de styrs.

Green Business Institute

Inledningsvis nämndes att EHL startat tre nya institut. Enligt min analys är det i särklass viktigaste det som idag heter 'Sustainability Impact'. Detta bör dock döpas om till 'Green Business Insitute' (GBI). Skälet till detta är att den enorma omvandling av företag och samhälle som såväl den globala som den lokala miljöproblematiken medför - och kräver - har två sidor, en med stora möjligheter till nya företag och affärsmodeller och en mer kritisk av vad som de facto görs och vad som fungerar.

Många universitet och 'Business Schools' vill göra sig ett namn inom detta fält och det krävs sålunda både stora och smarta investeringar inom Lund Business School för att lyckas. Det brådskar om man vill bli en stark influencer. Inrätta minst en professur och kräv företagserfarenhet. Om EHL inte lyckas sjösätta detta projekt inom rimlig närtid föreslår jag att industrin i södra Sverige gör det själv. Forskningsinstitut utanför den traditionella akademin kommer nog att bli vanligare. Det vore både intressant och bra.

Om några andra områden inom Företagsekonomi (FEK)

Institutionen 'Informatics' bör läggas ner och omvandlas till en stödjande enhet inom Lund Business School.

Utvärderingen RQ20 framför tvivel - se min spaning - på institutionen 'Informatics' forskningssatsning inom e-Hälsa. Då EHL och inte minst företagsekonomiska institutionen har en oroväckande låg webb / digital kompetens - man inser inte hur allvarligt detta problem är - vore det väsentligt bättre för helheten om de resurserena transformerades till den nya stödjande enheten 'Digitalt lärande'.

'Research policy' bör flyttas utanför Företagskonomi och även utanför EHL.
Området som idag ligger inom ämnet företagsekonomi hör inte alls hemma där - det är en historisk tillfällighet att så är fallet. Området kan förslagsvis medflytta till Historiska institutionen.

Business Intelligence och Kultur

Den del inom Research Policy som har sin bas i framlidne Stevan Dedijers pionjärarbete inom 'Business intelligence' ska finnas kvar och utvecklas väsentligt vilket kräver kompetenstillskott och ny design. Ökad kompetens inom BI stärker Lund Business Schools profil. Open Source Intelligence (OSINT) är ett 'nytt' viktigt område som har en given plats i ämnets profil. Se också en 'editorial om BI', (Pdf) av Klaus Solberg Søilen i Journal of Intelligence Studies in Business (2021 nr 2). Ämnet behöver en egen professur snarast.

Ekonomer behöver bli mer bildade. Det är viktigt att känna sitt ämnes historia inte minst för att man då, kanske, blir lite mer öppen för att dagens 'sanningar' i många fall är temporära och snart ersätts av andra insikter. Men kultur och bildning i en vidare mening borde också ha en tydlig plats i en ekonomutbildning.

Critical Management Studies (CMS)

RQ20 säger att EHL/LUSEM är världsberömd för sin forskning inom Critical Management Studies (CMS) men noterar att återväxten av forskare inom området inte är stor.

CMS-forskningen på FEK inom LUSEM har haft en framgångsrik forskningsperiod som nu går mot sitt slut. Den forskningen är inomvetenskaplig till sin karaktär och metodorienterad. Den förväntade framtida marginalnyttan av mer forskning inom detta fält är relativt låg. Att CMS har haft hög status inom EHL betyder inte att man ska ha detta som ett fortsatt långsiktigt profilområde.

CMS-området mest kände forskare - inom EHL - Mats Alvsson har i flera presentationer sagt att Academia [is]: a hothouse of functional stupidity, ett ämne han har skrivit mycket om.

Strategi och affärsmodeller

Institutionen för Företagsekonomi måste bli starkare inom området strategi.
Det fanns en glansperiod när Eric Rhenman och Richard Normann för många år sedan var verksamma vid institutionen. Att stärka utbildning och forskning inom strategi är viktigt. Nya rekryteringar krävs.

Institutionen är inte stark inom området innovationer och saknar nog förutsättningar för att kunna bli det. Därav mitt förslag att lägga ner institutet för 'Innovation Management'. Förslaget är färgat av min egen mångåriga ansträngning - som inte lyckats särskilt väl - att öka intresset inom FEK och EHL för den digitala och webbifierade världens möjligheter för produktion och kommunikation av forskning och utbildning. Man hade som på många amerikanska elituniversitet behövt ha några inom lärarkåren med gedigna egna erfarenheter av innovationsarbete och entreprenörskap. Detta saknas och värderas lågt. Man bör vara medveten om att företagsekonomi i många avseenden mer är ett praktiskt område än ett teoretiskt. Vilka företagsekonomiska teorier bidrog till att skapa Apple, Spotify, TetraPak och Axis eller förhindrade att Nokia och Ericsson Mobile Phones körde in i väggen i hög fart?

Nödvändigt att förändra forskarutbildningen i företagsekonomi

Målet bör tydligt vara att max 50% av de som doktorerar ska vara intresserade av en karriär i Akademin. Kurser och resurser måste anpassas efter detta mål. Denna omfokusering skulle berika såväl forskningen som näringsliv och organisationer. // Jag har flera gånger hört ledande personer i näringslivet säga att en forskarexamen i företagsekonomi har ett mer negativt värde än ett positivt. Det kan inte vara bra. // Byråkratin måste minska och ledtiderna i forskarutbildningens olika faser måste minska.

Enligt Högskoleverkets regler ska en avhandling bland annat bidra till kunskapsutvecklingen inom området och stödja andras lärande. Detta är väsentligt bredare än de teoretiska borrhål som har hög status på Företagsekonomiska institutionen i Lund.

Forskarutbildningen i företagsekonomi präglas av en 'omodernitet' i sin syn på vetenskap och utbildning vars första regel är att den inte får diskuteras. Och i synnerhet inte av doktoranderna. En förnyelse kan med fördel baseras på analyserna i Bengt Kristensson Ugglas bok 'En strävan efter sanning - Vetenskapens teori och praktik' (2019).

Det finns en lång och dominerande tradition där man ensidigt identifierar vetenskap med abstrakta 'teorier' - i motsats till 'praktiker'. Mot bakgrund av det starka grepp som modellen teori-praktik haft om västerlandets tänkande om kunskap är det frestande att betrakta vetenskap som ren teori, som visserligen kan resultera i praktiker (och som i sin tur kan få sociala effekter), men vars själva väsen ändå förutses vara rent teoretiskt. (Ibid. s. 146)

Hans resonemang ovan och i andra delar - till exempel hans historiska analys av att teknologi föregår vetenskapen - stärker min uppfattning att kunskapsutveckling är bredare än teoriutveckling i allmänhet och i synnerhet i en utbildningskontext. Detta borde diskuteras inom EHL och leda till regelförbättringar. Det behövs utrymme för en större variation.

Tycho Brahe hade ingen kikare, vi har HTML och Internet

EHL har lagt sig till med ett Forskarutbildningskollegium vars agenda är att enbart ta upp frågor som är gemensamma för alla EHLs sex institutioner. Därmed har den i första hand en filtrerande funktion som avvisar det som inte berör alla. Det vore bättre med ett 'kollegium' som fångar upp intressanta frågor och inviterar andra till diskussioner om förnyelser. Jag förväntar mig inte att detta sker.

Vad är 'rätt' Delegation av forskning?

Ledningen för EHL måste se över delegationsordningen för forskning och skaffa sig större inflytande över urvalet av forskningsområden.

En VD i ett börsbolag kan i princip engagera sig i vilken fråga hen önskar i företaget. Ska forskningen öka eller minska, ska bolaget köpa eller avyttra enheter, ska bolaget ändra sin affärsmodell, sina kunderbjudanden osv. Men rektorn på Ekonomihögskolan i Lund och hans ledningsgrupp har mycket färre beslutsområden.

Alla forskningsfrågor är delegerade till de enskilda institutionerna och inom dessa har enskilda forskare stor frihet att välja sina egna forskningsområden. Om Ekonomihögskolans profil skapas av dess forskning (som central ingrediens) är det således mycket lite som 'Skolans' - skrivs med stort S då Mats Benner med flera ofta talar om EHL som "the School" - ledning kan göra för att utforma en tydligare profil. Att skapa en profil betyder att somligt ska förstärkas och att annat ska sättas på sparlåga eller avvecklas. Ett konglomerat har i princip ingen känd profil.

EHL behöver förtydliga hur en ökad profilering ska gå till. Den grundläggande utmaningen i det arbetet är inte större närvaro i sociala media och mer forskningskommunikation.

Vem fattar beslut om Ekonomihögskolans strategi?

6 öar Ekonomihögskolan är ingen självständig juridisk enhet. Den är en del (en fakultet) inom Lunds universitet med sex institutioner: företagsekonomi (den i särklass största), nationalekonomi, ekonomisk historia, och de minsta i handelsrätt, informatik, och statistik. Detta har historiska rötter. Men tiderna förändras. Och så bör EHL.

Beslutsfattande i högskolevärlden sker på ett mycket annorlunda sätt än i ett större börsnoterat företag, mycket mer så än vad man tror i näringslivet. EHL:s ledning ska innan årets slut (2021) presentera sin strategiplan för skolans Fakultetsstyrelse. Denna är en kommitté som domineras av företrädare för Ekonomihögskolans sex institutioner. Ordföranden är extern, saknar forskarutbildning och är VD för ett litet bolag i möbelbranschen. Detta ger EHL:s rektor ökad beslutsmakt. EHL har också en Rådgivande kommitté med representanter för näringsliv och offentliga organisationer. Därtill finns ett International Advisory Board och ett Alumni Advisory Board.

Det är mycket svårt för de flesta och närmast omöjligt för en extern analytiker eller en extern intressent att förstå hur strategiska visioner och planer utformas i denna gruppering av tjänstemän, kommittéer och rådgivare. Man kan anta att det finns ett visst tryck för att nå konsensus vilket har fördelar, men försvårar också förändringar.

2020 kom EHL/LUSEM på 75:e plats på Financial Times rankinglista över 'Business Schools'. 2021 tappade man 14 platser och landade på plats 89.
Vad skulle det betyda om EHL för 2022 hamnade utanför topp-100?

Näringslivets intresse för forskning i företagsekonomi?

Hur ser 'Näringslivets' intresse ut för forskning vid Ekonomihögskolan? Läser 'managers' forskning från EHL, andra universitet eller kanske endast indirekt via sajter som Harvard Business Review, FT, Dagens industri och andra?

Min uppfattning är att näringslivet - som är en mycket heterogen grupp - i första hand är intresserade av den grundläggande utbildningen. Man vet ganska lite om forskningen men har en bild, om än diffus, av att EHL har flera goda forskare. Att ha lite kontakt med universitetet och EHL ses nog allmänt sympatiskt i breda kretsar.

För en företagsledande person spelar det egentligen inte så stor roll om intressanta forskningsresultat kommer från Lunds eller Stockholms universitet. Eller från Harvard Business School eller Google Research. Utmaningen är att hitta intressanta analyser och omsätta dessa i den egna verksamheten.

Då Ekonomihögskolan troligen vill tillföra mer värde och relevans än idag till Näringsliv och Organisationer vore det bra om man hade formulerat tydligare önskemål och varit mer transparent.

Omvärlden har överlag - liksom media - ofta alldeles för stor respekt för professorer och deras 'vetande'. Min blogg tar upp en del av dessa frågor.

Låt mig låna en slogan från Ericsson Mobile Phones
"Make yourself heard"

Samverkan och medverkan

EHL bör engagera sig för ökad tillgång till högskolebibliotekens digitala resurser. Den centrala inköpsorganisationen Bibsam köper digitala rättigheter för cirka 500 miljoner per år för forskare, studenter och de som har ett 'högskole-ID'. Men när till exempel en lärare går i pension är det vanliga att hen inte längre får tillgång till dessa resurser. BiBB Academy driver sedan en tid en 'kampanj' för utökad tillgång till högskolebibliotekens digitala resurser. Seniora och uppdaterade forskare kan vara en bra resurs för doktorander och andra.

Seniora personer har troligen också mer tid att ägna sig åt högskolans samverkansuppgift till exempel i form bloggar, poddar, artiklar och föredrag för en bredare publik. Dessa får högre kvalitet om hen lätt kan följa nya rön och vetenskapliga diskussioner.

I en ny strategi för EHL bör förtydligas vilka ambitioner man har för samverkansuppgiften utöver att locka näringslivet att finansiera mer forskning.

Genomförande av Lund Business School

Flera av förslagen i denna analys av EHL:s långsiktiga strategi kräver självklart överläggningar med andra fakulteter och högsta ledningen inom Lunds universitet. Företag ställs ganska ofta inför utmaningar där man behöver både gasa och bromsa på en gång. Närliggande exempel kan vara Ericsson och Volvo Cars som behöver en annan sorts ingenjörskompetens än den som tidigare bidrog till stora framgångar. Detta kräver smarta strategier för omvandling som innefattar rimliga villkor för de som måste omskolas eller lämna verksamheten.

En annan struktur av EHL - Lund Business School - ger nya samverkansmöjligheter med andra institutioner och universitet i Sverige och i världen. Och med näringsliv, organisationer och allmänhet. Det är dags att börja skriva en ny story.

Tecken på uppgång och nedgång

EHLs ledning framhäver att man - som andra universitet med elitambitioner - har 'eminent forskning' som ett prioriterat mål. Gott så, men i en strategisk analys är detta som om ett företag säger att 'vinst' är en proriterad del i deras strategi. I en strategi måste man förtydliga villkoren och vägarna för att nå dessa mål på sin önskelista.

För en organisation som EHL sker sällan något dramatiskt vilket gör det svårare att avläsa tecken på vad som bli bättre och vad man sakta förlorar. Vad ska man mäta och vilka tecken ska man notera?

I min avhandling är Referensstatus ett centralt koncept. Det bygger på ett äldre koncept 'kognitiv auktoritet' men är bredare och moderniserat. Uppslagsverket NE hade i pappersformat hög Referensstatus men idag har den digitala versionen väsentligt lägre Referensstatus av flera skäl (som förklaras i avhandlingen). Dock är det så med Referensstatus att den kan "hänga kvar" (alltför) länge vilket paradoxalt nog motverkar förnyelsearbetet. Vad bygger och underminerar Ekonomihögskolans Referensstatus?

Många lärare, forskare och företrädare för flera institutioner kommer att protestera högljutt om några av mina analyser skulle förverkligas. Eller om de ens börjar diskuteras. En av fördelarna med externa 'rådgivare' är just att de kan föra fram nya och delvis obekväma analyser och förslag. Hur högt i taket är det på EHL?

Om du vill bidra till diskussionen om en bättre framtid för Ekonomihögskolan är det värdefullt om du berättar för andra - skicka en länk eller skriv - om denna vision och strategi för 'Lund Business School'.


Kommentarer:

Dina kommentarer är välkomna. Sänd till johan.schlasberg@fek.lu.se. Eller 070-576 20 15. Ingen citeras utan tillstånd. Flera kommentarer har inte publicerats av integritetsskäl.

Aktuellt

This analysis, which is updated from time to time, is also available in English - From LUSEM to Lund Business School. Intro och länkar kommer att sändas till ett större antal intressenter inom och utanför Ekonomihögskolan.

dela denna sida
Dela

Dela denna sida: Över 90% av alla som använder webben gör det med Google Chrome som har en smart funktion för delning av en webbsida. Ikonen finns i webbläsarens menyrad. dela denna sida är ikonen för delning i Windows. Delningsfunktionen är också utmärkt för spridning av forskning.

Publicerad: 29 november 2021   Uppdaterad: 22 maj, 2022