Innovationer

Innovationer och företags gränser

En av megatrenderna inom tillverkning är att företag förändrat vad man tillverkar själv och vad man köper av andra. En gång i tiden ägde GM gummiplantager i Asien för att kunna tillverka sin egna bildäck.
I bensinpumpsföretaget Ljungmans i Malmö tillverkade man förr sina egna skruvar och inom läkemedelsbranschen forskade man fram sina nya produkter - idag köper man ofta "läkemedelskandidater" av små innovationsföretag och fokuserar på sin marknadsföringskraft. Listan skulle kunna göras mycket lång.

Varje verksamhet borde ställa sig den strategiska frågan om man gör rätt saker själv eller om det finns en smartare modell? Svaren är olika för alla företag och skiftar över tiden.
På engelska kallar jag detta för "Boundary Management".

Innovationsstil

Varje företag och verksamhet har en egen innovationsstil. Den ser olika ut inom IKEA, SEB och i Lunds kommun även om flera drag säkert är likartade. Om man blir medveten att det finns olika innovationsstilar blir det tydligare hur man kan förbättra sin egen. Läs mer om innovationsstil ...

Frömodellen och Omvandlingsmodellen

I regeringens nationella innovationsstrategi 2012, (Uppföljning av Vinnova 2014↗ Pdf), står att alla aktörer i det svenska innovationssystemet anger att en förbättrad samverkan mellan universiteten/högskolorna, samhället och näringslivet är viktigt och helt centralt för att skapa välfärd och sysselsättning. Hur viktig är en sådan samverkan↗?

Frömodellen

Den helt dominerande synen i dagens svenska innovationspolitik kallar jag för Frömodellen.

Man sår i skolor och på universitet och de mest lovande plantorna ska, gärna med stöd av olika former av näringspolitik, växa till sig, skapa nya jobb och trygga vår välfärd. Är frömodellen tillräckligt framgångsrik?

Omvandlingsmodellen

Sverige är ett litet land och det mesta uppfinns och utvecklas på annat håll. Vi bör bli bättre på att ta till oss kunskaper överallt i världen, hitta nya tekniker och produkter och arbetssätt och sedan omsätta dessa fortare i vår egen verklighet. Gäller både privat och offentlig sektor. Om dessa frågor skrev jag 2004 en artikel i Ny Teknik↗.

Min tro är att vår framtida välfärd huvudsakligen beror på vår gemensamma kraft till omvandling. Modellerna är inte varandras motsatser, men debatten och de offentliga stödprocesserna handlar nog mer om den förra än den senare

Läs mer om Frö- och Omvandlingsmodellerna ...

Ja, men ...

Nästan alla nya idéer möts med ett Ja, men ... kul idé, men det går inte för att ... har du tänkt på ... och så vidare. Alla känner igen situationen och det är nästan som en betingad reflex. Det kanske ligger i den mänskliga naturen att nästan lika fort som en blinkning komma på en eller flera invändningar. Nicka om du känner igen det. Hur kan man/vi hantera detta?

Idéer föds inte färdiga, helt konkreta och genomförbara. De behöver utvecklas, filas på och anpassas till sin organisations och omvärldens verklighet. De flesta idéer skulle behöva en reaktion mer i stil med: Intressant, skulle man inte kunna förändra X eller förbättra Y genom att Z? Nya idéer och produkter behöver ofta en beskyddare.

Iteration↗ är ett bra koncept och handlar om hur man kommer fram till nästa version av en produkt eller tjänst. Sannolikheten är stor att verksanheter med en effektivare (=gör rätt saker snabbare) iterationsprocess blir mer framgångsrika än de som är långsammare.

Lyssna lite längre

Försök att uppskjuta din spontanreaktion och börja med några frågor för att bättre förstå vad idén i grunden går ut på eller försöker åstadkomma. Man måste träna sig på att reagera på detta sätt. Och som idéskapare måste man ta det lugnt när invändningarna kommer och se de som input till att förbättra sin presentation/sin idé till nästa gång man framför den.

Så har vi alltid gjort

Läs en intressant artikel i Strategy+Business om organisationsförändring - That’s the Way We (Used to) Do Things Around Here↗