Att förstå kol
Ladda ner hela rapporten:
Att förstå kol (Pdf. 6 MB, 70 sidor)
Rapporten Att förstå kol skrev jag 1978 på uppdrag av statliga Sekretariatet för framtidsstudier och den publicerades samma år i deras omfattande skriftserie Energi och samhälle. Här följer några frågor i och citat ur rapporten.
Att förstå kol handlar om förutsättningarna för en eventuellt ökad import till och användning av kol i Sverige. Studien är en bredpensels väg genom kolsystemet och ett försök att vidga den ekonomiska modellens behandling av frågan om import av energikol till Sverige. Slutsatsen är dock stor tveksamhet inför möjligheten att importera stora mängder kol. En annan slutsats är nödvändigheten av att vi lär oss mer om de politiska och sociala drivkrafterna inom energiområdet.
En KWh är mer än en KWh
Om man tänder en lampa i ett rum tänker man kanske inte på hur den behövda energimängden har skapats och var den kommer ifrån. Centralt i rapporten var att reflektera över de metoder vi normalt använder för att räkna och värdera energi och i vilket språk vi formulerar energifrågorna. Det är länge sedan rapporten skrevs, men det är först på senare tid man mer allmänt börjat diskutera att våra val av energisystem hela tiden är med och skapar vårt samhälle.
Ett samhälle som i hög grad baseras på t ex kol ger helt andra levnadsvillkor - när rapporten skrevs arbetade 60.000 i USA i det som kallas low coal, flötser (kolskikt, gruvgång) med c:a 60 cm:s höjd - än om motsvarande energimängd hade alstrats via solceller som producerats i en fabrik i en stad, där män och kvinnor kan arbeta sida vid sida.
Rapportens titel Att förstå kol lyfter också fram människor och deras arbetsvillkor i kilowatt-timmarnas neutrala siffervärld.
Geologisk, Ekonomisk och Social mängd
Ett kapitel i rapporten handlar om världens koltillgångar. De angivna siffrorna är idag med all säkerhet fel och behöver uppdateras. Men sättet att kategorisera kol i tre tillgångsslag kan nog användas även idag. Den första och enklaste är den Geologiska mängden. Den kan beräknas och debatteras, men ska svara på frågan om HUR mycket kol - eller olja med mera - som finns i världen och VAR.
Den Ekonomiska mängden gör beräkningarna beroende av till exempel priser, brytbarhet - utvinningsteknik, logistik, konsumtionsnärhet och företagsfrågor
Den Sociala mängden är både den väsentligaste och den mest okända mängden ......... Antag att en viss kolfyndighet är ekonomiskt brytvärd i den nu använda betydelsen, kan man då vara säker på att den också kommer att exploateras? Ja och nej. Ja om den är tillräckligt lönsam, om ägarna önskar det, om det finns kolgruvearbetare, om det finns exploateringskapital, om det går att transportera det till en användare, om det klarar säkerhetskrvaen etc. Svaret blir nej om en länk i kedjan inte fungerar. Detta kan bero på att man saknar viss myndighetstillstånd, avvaktar domstolsbeslut, ägarna har projekt som är ännu lönsammare, få personer vill arbeta i gruvor, en kraftig folkopinion motsätter sig exploatering etc.
Den sociala mängden är den minsta mängden. Det är den vi måste lära oss att förstå och planera för. Den sociala mängden har den styrkan att den är den reella mängden av en vara eller tjänst som kan nå dig eller mig.
Tidsandan skiftar
Tidsandan är ett svårfångat fenomen, inte minst när man ska försöka förstå en historisk tid och dåtidens normaliteter. Ett exempel: när jag höll på att skriva min rapport träffade jag en ledande socialdemokratisk riksdagsman som arbetade med industrifrågor och tog upp frågan om kolgruverarbetarnas arbetsmiljö och en eventuellt ökad svensk kolimport. Han svarade vad som händer utanför Sveriges gränser intresserar oss inte.
I SvD den 9 december 2013 finns en helsida med rubriken Billig importfrukt har högt pris. Människor på stan får frågan om hur mycket de tänker på hur fruktplockarna mår?
