Johan Schlasberg 

Forskning
Introduktionssida

Här finns både äldre och aktuella "projekt". Några texter är mer av karaktären analyser och koncept utan att göra anspråk på vetenskaplighet. Jag skriver också en - Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv.

Forskning om affärsmodeller

Många verksamheter är inne i en digital transformation som kräver både nya affärsmodeller och ett nytt "mindset".

Avhandling

Jag har skrivit en avhandling som heter 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'. Den är i princip färdig men inte framlagd då Företagsekonomiska institutionen i Lund, där jag för närvarande är doktorand, är både klart negativa och ointresserade till det jag kallar en 'webbavhandling'. Min ambition är att få webbsajten godkänd som en avhandling och att inte behöva trycka en bok som få läser. Sajten har dagligen nya besökare.

Den digitala transformationen kommer IMHO självklart att påverka universitets- och forskarvärlden på nya sätt. Man måste som inom de flesta områden testa nya modeller och lösningar.

Forskning om monopol och öppna monopol

Alla vet att monopol är ineffektiva, har låg innovationsgrad, tar ut överpriser och att fri konkurrens löser dessa problem. För att utforska om och i vilken grad detta är korrekt har jag gjort en del studier om monopol. Jag skiljer mellan traditionella 'slutna monopol' och det jag kallar 'Öppna monopol'. Utgångspunkten för min teori om Öppna monopol är frågan:

Kan man göra monopol bättre och smartare?

Kan ett slutet monopol utvecklas till att bli ett Öppet monopol? Det faktum att fri konkurrens inom många områden är en överlägsen branschstruktur betyder inte med automatik att den formen är överlägsen i ALLA sammanhang.

Läs mer om Öppna monopol ...

Apoteksmarknaden

pills

Har omregleringen av apoteksmarknaden medfört fördelar för kunderna som inte hade kunnat uppnås i apoteksmonopolet? Mitt svar är NEJ och detta stöds bland annat av en mycket intressant utvärdering från 2014 av två profesorer i ekonomi. Se min analys av apoteksmarknaden ...

Forskning inom energiområdet

Min studie om kol gjordes i en tid när energidiskussionen var betydligt mer begränsad än idag. Därav studiens titel.

Att förstå kol

kolgruvearbetare

1978 publicerade statliga Sekretariatet för framtidsstudier min rapport Att förstå kol. Den ingick i en serie rapporter inom området Energi och Samhälle. Rapporten sätter in frågan om eventuellt ökad svensk kolanvändning i ett bredare socialt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv. Kolet har också sin geopolitiska roll. En kilowattimme är inte kultur- och samhällsneutral. Detta betyder bland annat att vi skapar olika samhällsstrukturer när vi väljer energisystem. Många människors liv bli olika beroende på energisystemens utformning. Studien var också tänkt som en första del i min doktorsavhandling i företagsekonomi.

I rapporten skriver jag bland annat om kolets Geologiska mängd, Ekonomiska mängd och Sociala mängd. Denna modell kan appliceras på alla energislag. Studiens grundkoncept är mycket användbara även idag.

Läs mer i rapporten ...

Projekt

BiBB

BiBB - ett Kunskapstorg och ett fritt uppslagsverk

BiBB är ett omfattande projekt och en social innovation för ett Kunskapstorg och ett nytt modernt och för alla fritt artikelsignerat uppslagsverk. BiBB är på sikt tänkt att ägas av Sveriges universitet och högskolor.

I Danmark och Norge finns omfattande fria och nationella uppslagsverk. I Sverige är Nationalencyklopedin en privatägd betaltjänst som allt färre använder. Wikipedia är dessutom enligt denna studie bättre än NE.

Läs mer om mål och strategi för BiBB.se ...

Några analyser

Analys av Sparbanken Finn

Banken som förlorade en miljard eller två

Den 9 augusti 1999 publicerade jag en omfattande hemsida - ett tämligen nytt sätt då att framföra ekonomiska analyser - med en analys av sparbanken Finn och ett förslag till en ny strategi. Huvudtanken var att omvandla sparbanken till ett aktiebolag - sparbanken Finn AB - och att denna skulle ägas av en stiftelse - stiftelsen Finn. Jag var bland annat skeptisk till bankens lönsamhet och möjligheter att klara kommande IT-kostnader. När man 2014 ville sälja stora delar av banken till Swedbank sade ordföranden Bo Lundgren att ... Sparbanken har för dålig lönsamhet och är för liten för att ensam klara att utveckla IT-system och datorbaserade tjänster. (källa SDS 2014.02.21 sid. A 18)

logotyp sparbanken ÖresundNästan på dagen 10 år efter att jag publicerade min analys omvandlades Sparbanken Finn till ett aktiebolag som ägdes av en stiftelse. Dessutom bytte man namn till sparbanken Öresund.

På grund av okunskap om IT och bad management slarvade ledning och styrelse bort en miljard eller två som kunde ha blivit basen till södra Sveriges största Riskkapitalfond.

Läs min analys och förslag ...

Analys av folkbiblioteken - ett framtidsperspektiv

Folkbiblioteken är uppskattade av många, men de är "digitaldrabbade" som många andra verksamheter. Antalet besökare sjunker och utlåningen av e-böcker ökar mindre än vad utlåningen av fysiska böcker minskar. Den historiska kärnverksamheten är på väg att minska i betydelse och man letar med ljus och lykta efter sin nya roll eller nya roller.

Folkbiblioteken roll som Kunskapcentrum kommer enligt min analys att minska. Allt färre behöver gå till biblioteket för att få veta mer eller låna böcker eller e-media. Däremot kan folkbiblioteken få en roll som ett fritt "socialt rum" och vara "service provider" inom digitala tjänster för de som saknar sådana resurser. Man kan undra om personalens sammansättning och kompetens motsvarar den allt hastigare annalkande framtiden?

Branding and accreditations of Business schools

branding and accreditations

In September 2019, I started a study of Branding and accreditations of B-schools. It combines research and strategy consulting.

Accreditations are big business, especially for B-school boards, deans, and their top-level staff. Accreditations have value, but a good case can be made for that they are overvalued. I suggest an alternative strategy that puts Transparency at the center. Most likely, a vast majority of B-schools have what I call Quality intentions (Qi). The formulation and presentation of these may energize their Quality work.