Forskning
Här presenteras också några egna pågående och äldre forskningsprojekt. Jag skriver också en - Blogg om företagsekonomi och näringsliv.
Avhandling i företagsekonomi
Jag har skrivit en avhandling som heter 'Ekosystem för uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar'↗. Den är i princip färdig men inte framlagd då Företagsekonomiska institutionen i Lund, där jag för närvarande är doktorand, ännu inte accepterat 'avhandlingar i swebbformat'↗. Min ambition är att få sajten godkänd som en avhandling och inte behöva trycka en bok som mycket få läser.
Den inom nästan alla områden accelererande digitala transformationen kommer att påverka universitets- och forskarvärlden på nya sätt. Man måste som inom de flesta områden testa nya modeller och lösningar. Ett kapitel (26) i avhandlingen heter Tre ekosystem för avhandlingar↗ ger en historisk överblick.
Jag skriver en 'kalender' om min avhandlingsprocess och vad som händer när man (jag) vill testa en innovation i den akademiska världen på Ekonomihögskolan i Lund.
Avhandlingens epilog
På sidan Avhandlingens epilog kommer jag att följa upp vad som hände med avhandlingen. Fick den någon påverkan i akademin och samhället?
Branding och ackreditering av of ekonomihögskolor och universitet
I september 2019, startade jag en studie om Branding och ackreditering av ekonomihögskolor och universitet↗. Den kombinerar forskning och strategirådgivning.
Ackrediteringar är 'big business', särskilt för en ekonomihögskolas eller universitets styrelser, dekaner och deras högsta personal. Ackrediteringar har värde, men man kan argumentera för att de är övervärderade. Jag föreslår en alternativ strategi som sätter transparens i centrum. Troligtvis har en stor majoritet av ekonomihögskolorna vad jag kallar Quality Intentions (Qi). Formuleringen och presentationen av dessa kan tillföra energi till deras kvalitetsarbete.
Forskning om monopol och öppna monopol
Alla vet att monopol är ineffektiva, har låg innovationsgrad, tar ut överpriser och att fri konkurrens löser dessa problem. För att utforska om och i vilken grad detta är korrekt har jag gjort en del studier om monopol. Jag skiljer mellan traditionella 'slutna monopol' och det jag kallar 'Öppna monopol'. Utgångspunkten för min teori om Öppna monopol är frågan:
Kan man göra monopol bättre och smartare?
Kan ett slutet monopol utvecklas till att bli ett Öppet monopol? Det faktum att fri konkurrens inom många områden är en överlägsen branschstruktur betyder inte med automatik att den formen är överlägsen i ALLA sammanhang.
Apoteksmarknaden
Har omregleringen av apoteksmarknaden medfört fördelar för kunderna som inte hade kunnat uppnås i apoteksmonopolet? Mitt svar är NEJ och detta stöds bland annat av en mycket intressant utvärdering från 2014 av två profesorer i ekonomi. Se min analys av apoteksmarknaden
Forskning inom energiområdet
Min studie om kol gjordes i en tid när energidiskussionen var betydligt mer begränsad än idag. Därav studiens titel.
Att förstå kol
1978 publicerade statliga Sekretariatet för framtidsstudier min rapport Att förstå kol. Den ingick i en serie rapporter inom området Energi och Samhälle. Rapporten sätter in frågan om eventuellt ökad svensk kolanvändning i ett bredare socialt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv. Kolet har också sin geopolitiska roll. En kilowattimme är inte kultur- och samhällsneutral. Detta betyder bland annat att vi skapar olika samhällsstrukturer när vi väljer energisystem. Många människors liv bli olika beroende på energisystemens utformning. Studien var också tänkt som en första del i min doktorsavhandling i företagsekonomi.
I rapporten skriver jag bland annat om kolets Geologiska mängd, Ekonomiska mängd och Sociala mängd. Denna modell kan appliceras på alla energislag. Studiens grundkoncept är mycket användbara även idag.
Några analyser
Analys av Sparbanken Finn
Banken som 'helt i onödan' förlorade en miljard eller två
Den 9 augusti 1999 publicerade jag en omfattande hemsida - ett tämligen nytt sätt då att framföra ekonomiska analyser - med en analys av sparbanken Finn och ett förslag till en ny strategi. Huvudtanken var att omvandla sparbanken till ett aktiebolag - sparbanken Finn AB - och att denna skulle ägas av en stiftelse - stiftelsen Finn. Jag var bland annat skeptisk till bankens lönsamhet och möjligheter att klara kommande IT-kostnader. När man 2014 ville sälja stora delar av banken till Swedbank sade ordföranden Bo Lundgren att ... Sparbanken har för dålig lönsamhet och är för liten för att ensam klara att utveckla IT-system och datorbaserade tjänster. (källa SDS 2014.02.21 sid. A 18)
Nästan på dagen 10 år efter att jag publicerade min analys omvandlades Sparbanken Finn till ett aktiebolag som ägdes av en stiftelse. Dessutom bytte man namn till sparbanken Öresund.
På grund av okunskap om IT och bad management slarvade ledning och styrelse bort en miljard eller två som kunde ha blivit basen till södra Sveriges största Riskkapitalfond. Såväl ledning som styrelse var ointresserade av en dialog med mig.
Läs min analys och förslag ...
Bibliotek i framtiden
Folkbiblioteken är digitaldrabbade och letar efter nya roller. Förr var de självklara centra för att inhämta och "låna ut" vetande. Det var deras historiska DNA att köpa in och låna ut. Ett exempel på att de är i otakt med tiden är att se hur dålig bibliotekens tjänst 'Databaser' är. Man visar framför allt de databaser man köpt in och erbjuder inte ett intressant urval av Fria databaser och uppslagsverk med mera. Mycket få informerar till exempel om Svenska.se som drivs av Svenska Akademin.
Läs mer om bibliotek i framtiden↗.
