Johan Schlasberg 

Föredrag och workshops

Jag är rådgivare i strategi- och organisationsfrågor och bland annat intresserad av hur Internet och webbifiering omvandlar företag och samhället. Jag är också engagerad i frågor såsom utbildning, miljö och kultur.

Workshops och exempel på tre teman

Smart enkelhet

Lucio Fontana

Ett intressant och lönsamt tema kan vara: vad kan vi förenkla i vår verksamhet och våra tjänster/produkter? Problem och frågor behöver sorteras. Ordning är inte kreativitetens motsats, snarare dess förutsättning.

Läs mer om smart enkelhet ...

Lära av vem? Vem ska vi lära av?

Ett bra ämne för en workshop. Det är viktigt att lära av andra, men vem ska vi lära av och hur ska vi ta detta till oss? Det är klokt att reflektera över sina egna och organisationens vanor.

Att försöka lära sig av Apple, Google eller H&M kan vara bra, men är deras lösningar relevanta för oss? En lärmetod kan vara att parallellt leta på både sannolika och oväntade ställen.

Läs mer om Vem ska vi lära av ...

En tanke är att man kan lära av forskning och i detta sammanhang mer specifikt vad man kan lära av företagsekonomisk forskning? En vanlig tankefigur är att denna forskning genererar idéer och koncept som sedan - ofta paketerade och omformade av konsulter - efterhand "sipprar ner" till företag och organisationer. Min uppfattning är att den modellen i grunden inte stämmer med verkligheten. För att något fördjupa mig i det ämnet har jag nyligen startat en - Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv.

Samverkan fack och företag

Dialogmodell

I de flesta större företag och organisationer sker en del av dialogen mellan de anställda och ledning via ett antal fackliga organisationer. Att fack och företag kan vara oeniga om en nedläggning eller stor produktionsflytt är att förvänta och som en av Sveriges mest anlitade arbetstagarkonsulter (om hur jag ser på sådana uppdrag) har jag varit engagerad i många sådana situationer.

I en workshop ligger inte fokus på en akut situation utan på att diskutera hur parterna ser på varandra och vilka ömsesidiga förväntningar som finns i olika situationer. Om en verksamhets "Omvandling" accepteras som en viktig del för utveckling och lönsamhet (effektivitet) kan det vara klokt att diskutera förutsättningar, spelregler och hur man vill att en samverkan "ska" se ut.

 

Föredrag - några exempel

Vad är trovärdig kunskap och vem tror på den?

Det har aldrig funnits så många personer som arbetar för att ge oss falska fakta, undanhålla fakta och på flera diskutabla sätt vill påverka vad vi bör veta och tycka. Vi skulle kanske behöva en nationell och obligatorisk "Digital värnpliktsvecka" för att öka vår försvarsförmåga mot all manipulation. Det kommer att bli värre innan det förhoppningsvis blir bättre.

Men uppslagsverk är väl trovärdiga? Ja, inte Wikipedia där vem som helst kan skriva, men i Sverige i varje fall uppslagsverket NE - eller? Jag blev så intresserad av hur uppslagsverken hade hanterat övergången från sina tryckta versioner till digitala tjänster att jag nu skrivit en avhandling i företagsekonomi som heter 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'. Uppslagsverken blev verkligen digitaldrabbade.

En de många delstudierna visade tydligt att Wikipedia är klart bättre och mer trovärdigt än NE. Man kan också argumentera för att NE bryter mot Marknadsföringslagen när man påstår sig vara "Sveriges främsta uppslagsverk, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet."

Avhandlingen är producerad och presenterad i form av en "Webbavhandling" - en innovation i den akademiska världen. En webbavhandling ger helt nya kommunikationsmöjligheter för forskning än vad en tryckt bok eller en Pdf kan erbjuda. Webbavhandlingar kan "låsas" i tiden och arkiveras.

BiBB

Redan flera år innan jag började skriva en avhandling om uppslagsverk presenterade jag Projektet BiBB som är en social innovation baserad på en ny affärsmodell för ett uppslagsverk. BiBB är mer transparent och har högre webbnivå än uppslagsverket NE, som för övrigt många tror är statligt vilket det aldrig varit. BiBB är tänkt att på sikt ägas av Sveriges universitet och högskolor. Läs mer på BiBB.se ...

Sök-och-Lär modellen

Innovationer och välfärd

Innovationer har blivit ett hett område i svensk politik och samhällsdebatt. Ofta handlar diskussionen om hur forskningsresultat och nya affärsidéer (frön) ska växa upp och bli till företag med många anställda. Min uppfattning är att en Omvandlingsmodell där vi blir bättre på att införa nya idéer i företag och samhälle - var de än kommer ifrån - är viktigare för den framtida välfärden än en nationell Frömodell.

Jag berättar gärna om några framstående innovatörer till exempel John Harrison som på 1700-talet löste Longitudproblemet som länge drabbat sjäfarten, om hur kunskapen om kolera och dess spridning växte fram och många andra spännande stories. Nästan alla innovatörer har fått höra ... Ja, men ... när de presenterar sina idéer. Men det finns också en annan sentens - drakar stiger i motvind.

Organisationer har olika innovationsstil och vet man mer om hur den fungerar i den egna verksamheten ökar sannolikheten för framgång. Eller om man som individ ska byta jobb och som företag förbättra sin innovationsstil.

Kultur och näringsliv

På vilket sätt vill vi att kultur och näringsliv ska höra samman? Kultur kan av näringslivet ses som dekoration och avkoppling efter en hård dag på världsmarknaden eller kanske något som på allvar kan tillföra något till en verksamhet. Vilken roll vill ni att kultur ska ha i er organisation?

Mitt företag IDstories AB arbetar sedan 20 år med storytelling inom kultur och näringsliv och har publicerat många berättelser (IDstories) inom sina fokusområden: Hus | Kultur | Innovationer och industrier | Offentliga rum & POI | Personer.

Om tjänsten IDstories och mest visade berättelser ...

 

Andra ämnen för workshops och föredrag är möjliga.

 All workshops and talks can be held in English.