Blogg om företagsekonomi och näringsliv
Vem utöver en liten krets kollegor läser företagsekonomisk forskning? Är företagsekonomisk forskning i kris? Kan den bidra till att lösa samhällsproblem?
Johan Schlasberg är innovatör, forskare och skribent. Mitt största projekt idag är det fria innovativa uppslagsverket BiBB↗ och plattformen BiBB Akademi↗. Min avhandling 'Ekosystem för uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar'↗ är en innovation och en öppen sajt i webbformat. Mer om Johan Schlasberg↗.
Flertalet konsumenter utgår ifrån att ett företag vill tjäna pengar på sin verksamhet. Man producerar något och säljer för lite eller mycket mer och gör en vinst. Om man säljer kylskåp, bilar eller porslin på nätet är det sannolikt att flertalet tror att det är detta bolaget har som affärsmodell för att göra en vinst. Om vi kallar detta för en Öppen affärsmodell finns det bolag som primärt har en "Dold affärsmodell". Den är inte hemlig med den är inte lika uppenbar förrän man granskar årsredovisningar och resultaträkningar.
Som exempel ska vi använda e-handelsföretaget Fyrklövern som ingår i Tönnesson-gruppen↗. Fyrklövern är idag ett e-handelsföretag som säljer "exklusiva serviser, glas, bestick, heminredning och smycken direkt till kund via telemarketing och e-handel". Bolaget omsatte cirka 100 MSEK (inklusive ränteintäkter på cirka 21 MSEK) 2021/2022 med en förlust på cirka 23 MSEK. De tre senaste åren har man förlorat cirka 100 MSEK under stadigt sjunkande omsättning. Omsättningen 2017/2018 var cirka 216 MSER med en vinst på cirka 35 MSEK. Varuförsäljningen sjönk 24% 2021/2022 jämfört med föregående räkenskapsår medan ränteintäkten steg med 4%.
Att sälja varor är behäftat med osäkerhet och många typer av kostnader men att beräkna vinst på kundfordringar som uppkommit via avbetalningsköp är betydligt enklare. En forskningsfråga vore att undersöka den relativa vikten av ett företags "Öppna" och "Dolda affärsmodell". Kanske skulle en mer akademisk formulering tala om skillnader mellan primära och sekundära affärsmodeller.
Den effektiva räntan på ett avbetalningsköp på 10.000 kronor på Fyrklövern kostar idag enligt bolagets hemsida 33% i ränta. Varje månad kapitaliseras återstående avbetalningsbelopp med ytterligare 1.58%. Just för att många konsumenter inte är så bra på procenträkning ändrades lagstiftningen häromåret - vilket branschen protesterade mot - att avbetalningsköp inte fick vara första valet - default option - vid e-handel. Den sjunkande varuförsäljningen för Fyrklövern leder till sjunkande ränteintäkter, en ekvation som troligen är kostsam att vända. Kundernas aptit på dyra avbetalningslån kan i dagens räntesituation förväntas minska.
2023.05.14: ChatGPT som trojansk häst
Enligt Wikipedia↗ ... har frasen trojansk häst blivit synonym för en gåva som bär på något dolt och ofördelaktigt .... Hästen var stor och fin och lockades in i staden vilket minst sagt medförde en del problem.
Kan "vi" lära oss något av denna legend vad gäller AI-program som ChatGPT, Bard och flera andra?
För det första har användningen av ChatGPT spritt sig med en enorm hastighet i utbildningen på alla nivåer från grundskolor till universitet. (Flera jämförande analyser visar att Bard idag är klart sämre än ChatGPT) Nästan alla testar och finner sitt användningssätt både för konversationsprogram som ChatGPT och bildgenerande program som DALLE-e, Stable Diffusion och Midjourney. En spännande utveckling som lätt överskuggar en del strategiska frågor. Här avses inte att en del elever och studenter, ständigt på jakt efter genvägar, lånar utan referens och plagierar (absolut utan referens) och att skolor och universitet startar arbetsgrupper för att skapa en policy för dessa AI-tjänsters användning.
I ett företagsekonomiskt perspektiv bör man studera vem som driver utvecklingen, vem som ska betala och andra strategiska frågeställningar.
AI-tjänster som ChatGPT drivs inte av välgörenhet. Microsoft har investerat över 100 miljarder kronor i företaget OpenAI. Andra stora investerare inom området är Google, Meta och Apple. De gör detta för att öka användningen av sina tjänster och öka sina vinster. Även de många open-source versioner som finns av dessa AI-tjänster bygger ofta på dataset som är framtagna av de tyngsta amerikanska techbolagen. Vad händer när de vill ha mer betalt och när teknologin blir mindre tranparent?
Det har redan hänt. Som framgår av texten om ChatGPT↗ (ORD i BIBB) har OpenAI både introducerat en betalversion och dragit ner på sin tidigare öppenhet om hur ChatGPT är konstruerad. Vad gör universiteten om några år - när vi vant "alla" vid ChatGPT och dess kusiner - och till exmpel de användare som betalar - just nu 20 USD per månad för att bli "PLUSanvändare" - får bättre service och svar än de som inte betalar. Ska universitet och skolor börja köpa licenser i bulk, av rättviseskäl?
Eller kommer det någon företagsekonomisk forskning - och/eller strategitänk - som föreslår att universiteten i Sverige eller inom EU bygger upp egna AI-tjänster utifrån sina egna värderingar och nytta? FInns det tillräckligt starka drivkrafter för detta?
2023.04.13: Forskningsrelationer med Ryssland
Har Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina - och indirekt övriga Europa - gjort det omöjligt att samarbeta med forskare i Ryssland? Och gäller detta även en lång tid efter att de direkta militära konfrontationerna upphört?
Personer med en stark övertygelse om att forskningen är internationell kan tänkas vilja fortsätta eller återuppta avstannade samarbeten. Andra med samma grundfilosofi vill kanske avvakta några år. I en diktatur som Ryssland (Kina) måste man utgå ifrån att den enskilde forskaren på en rysk (kinesisk) insitution är bunden av sin organisations (politiska) ledning.
Man kan skilja mellan att starta nya samverkansprojekt och hur man ska hantera redan pågående. En aspekt är de personrelationer som kan ha utvecklats över en längre tid och hur dessa ska hanteras i relation till andra faktorer. Huvudregeln är att följa de aktuella sanktionerna mot Ryssland och att noga överväga sina vägval.
Man kan ta reda på (forska om) mycket i Ryssland utan officiella samarbeten. Ett utmärkt exempel är den oberoende journalistgruppen Bellingcat↗ (ORD i BIBB).
Men det finns forskningssamverkan där ekonomiska faktorer kan ha stor betydelse och detta gör att man "accepterar" förhållanden man kanske inte hade gjort annars. Ett utmärkt exempel på detta är det svenska företaget Leadcold (Blykalla AB) som anlitade ryska Rosatom för test av en stållegering för användning i ett nytt modulärt kärnkraftverk. En forskargrupp ledd av professor Janne Wallenius på KTH har utvecklat en egen teknik för blykylda reaktorer och bara någon vecka innan invationskriget i februari 2022 hade Rosatom fått material från Leadcold för test i Rosatoms reaktor av korrosion och svällning i den nya legeringen, ett experiment som förberetts i flera år (sedan 2028 enl. J.W.).
I mars 2023 intervjuas Janne Wallenius i Vetenskapsradion↗ (ORD i BIBB) och säger bland annat Vi väntar på att kriget tar slut.
En del forskare är naiva när det gäller samarbeten med såväl diktaturer som stora bolag. Nyligen har ett större antal samarbeten med kinesisiska forskare och företag diskuterats i media. Flera högskolor har avbrutit projekt med Kina och inlett genomgångar av sin policy och relationer visavi Kina.
Det är noterbart att Janne Wallenius i mars 2023 säger att Vi väntar på att kriget tar slut. Det verkar som om han inte vill acceptera att relationer med Ryssland för forskning och för bolaget Leadcold inte kommerr att vara acceptabla (möjliga) under överskådlig tid. Det kan tilläggas - vilket också tas upp i intervjun - att Rosatom var tänkt som leverantör av den typ av höganrikat uran som krävs i Leadcolds SMR-enheter. Att bedöma risker i olika samverkansprojekt har blivit allt viktigare.
2023.03.30: Företagsekonomisk forskning och aktivism
Frågan om forskning och aktivism diskuteras allt oftare såväl i akademiska tidskrifter som i allmänna media. Ett exempel på det senare är en debattartikel↗ i Sydsvenskan 23.03.13 med rubriken Forskare kan behöva bli aktivister. Den är signerad av 27 forskare från skilda discipliner. Skeptisk replik några dagar senare, länk via artikeln.
Det är begripligt att forskare - flertalet eller ett antal - inom många områden anser att en förd lokal/nationell/internationell politik inte tar tillräcklig hänsyn till "state of the art" inom ett forskningsfält. Är nästa steg att bli aktivist? Signatärerna skriver ...
Nonchalans gentemot vad forskning visar när det gäller miljö- och klimatfrågor har genomsyrat politiska beslut i årtionden.
För att öka chansen att få igenom de snabba och omfattande samhällsförändringar som krävs, kan forskare behöva ta steget till aktivism, vilket är en adekvat respons på det rådande planetära nödläget.
Titeln professor och epitetet forskare används i de mest skilda sammanhang för att förläna trovärdighet. Årliga studier i många länder visar att allmänheten har högt förtroende för forskning. Dessa mätningars validitet kan ifrågasättas, men det blir i en annan bloggpost. Finns det risk att förtroendet för forskare minskar om de blir mer aktivistiska? Och kan just detta medföra att forskningens resultat får lägre bred genomslagskraft? Finns det en "counter-intuitive" risk?
Min första fråga är om ordet AKTIVIST är rätt motpol på en skala där den andra utgörs av en inomvetenskapligt orienterad forskare?
Jag anser att en bättre och smartare "motpol" är att tala om den samhällsengagerade forskaren. Ordet aktivist förknippas alltför mycket med icke-lagliga metoder och de forskare som vill ägna sig åt sådana bör inte refererera till sin forskarroll. Det finns ett stort antal sätt som samhällsengagerade forskare kan välja för att lyfta fram sina frågor utan att diffust tal - som i artikeln i Sydsvenskan - om att bli aktivist. Här följer två exempel, ett stort och ett litet.
Ett antal framstående forskare har startat och driver the Future of Life Institute↗ som har som mål att to steer transformative technology towards benefitting life and away from extreme large-scale risks. En aktuell aktivitet var att man i mars 2023 publicerade ett Öppet brev om ett moratorium på sex månader för vidare utveckling av teknologier som ChatGPT↗.
Det andra exemplet baseras på min egen forskning om uppslagsverkens utveckling - innehåll, affärsmodeller och Referensstatus -från 1700-talet till våra dagar. Min variant av samhällengagemang, inom detta fält, blev att starta ett nytt modernt innovativt och fritt uppslagsverk - BiBB. En av de grundläggande frågorna är Vilka uppslagsverk behövs i Sverige?↗
2023.03.24: EHL och rysk-europeiska kriget
I mars 2022 skrev jag en bloggpost Strategi för att förhandla med Putin? och efterlyste om det inom EHL och företagsekonomi finns någon forskning som säger något om hur man förhandlar med en diktatorstyp och våldsverkare som Putin? Ännu inget. Jag har nu bättre förstått att problematiken är mindre personcentrerad kring Putin och att han är mer av en frontfigur i ett korrupt kleptokratiskt system. Om detta har det nyligen kommer flera böcker till exempel "Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin" av Martin Kragh (2022) och "Hotet från Ryssland" av Oskar Jonsson (2023),
Det har också blivit än tydligare att det som för många framstod som ett Ryskt-Ukrainskt krig - och oroväckande nog gör det allt mer för den isolationistiska högern i USA - i verkligheten är ett angreppskrig mot Europa och våra demokratiska värderingar.
Kan man inte förvänta sig att ledande företrädare för ämnet företagsekonomi och Ekonomihögskolan i Lund - det kan finnas fler initiativ utanför EHL än vad jag känner till - hade kraftsamlat kring ett ad hoc projekt för att bidra till förståelse och fakta kring denna även för Sverige stora ödesfråga? Energisystemen är i full turbulens och kartan för global produktion ritas om i hög hastighet. Vad är relevant forskning idag inom vårt område?
På tal om strategi finns det många sätt att tolka och kommentera Kinas diktators besök i Moskva i mars 2023. Tidigare världsmästaren i schack och Putinkritikern Gary Kasparov har i en tweet gett sin version.
Emperor Xi Jinping paid a royal visit to Pu Tin, regional governor of the northern Chinese province of Ruxia.
2023.03.15: Kan "snygghetsstudien" reproduceras?
I februari friades↗ den så kallade "Snygghetsstudien" - se tidigare bloggpost - i en etisk granskning av statliga Överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP. Bortsett från det ganska ointressanta att forskaren nu angriper Lunds universitet, är det nu fritt fram att reproducera studien? Är det bara för andra att köra på?
Svaret är NEJ. För en överväldigande majoritet av forskare inom Teknik, Naturvetenskap och Life sciences är det ett krav för en studies vetenskaplighet att den är reproducerbar. Om detta finns oerhört mycket skrivet. Men Snygghetsstudien går inte att reproducera då troligen ingen seriös forskare skulle samla in datamaterial på ett likartartat sätt när man nu vet hur stark reaktionen blev från de som utan sin vetskap tvingades bli (relativt enkelt identifierbara) datapunkter i studien.
Man kan notera att en forskare på EHL, "Burak Tunca", helt nyligen hade en artikel på EHL:s hemsida som argumenterade hårt för reproducerbar forskning.
Frikännandet har inte stärkt Ekonomihögskolans status.
2023.02.22: Forskning allt mindre nyskapande
Den högt ansedda tidskriften Nature publicerade i januari 2023 en artikel som visar att forskning och patent från 1945-2010 blivit allt mindre nyskapande. Om forskningsbidrag blir allt mer inkrementella↗ ORD och allt mindre disruptiva↗ ORD har detta enorm betydelse för forskningen förmåga att bidra till lösningar på flera av de (samhälls)problem vi nu har.
Det är inte min tro att universiteten kommer att lyfta fram artikeln i Nature som grund för nytänkande i hur forskning bedrivs och belönas. Förändringar lär i hög grad bli beroende av att externa krafter ökar förändringstrycket. Inkrementell forskning kan i många fall vara värdefull men det akademiska systemet är riskaversivt (ogillar risker) och belönar vanligen mer mallartad forskning.
Artikeln tar upp att tvärvetenskap och influens från andra områden ofta är en förutsättning för radikalt ny forskning. Detta kommenteras i spaningen.
Läs min spaning om artikeln på BiBB Academy↗
2023.02.09: SvD skriver fel om Google
Den 9 februari publicerade Svenska Dagbladet en artikel ↗, skriven av journalisten Alexander Hultman, med rubriken Faktafel hos Google fick aktien att rasa och i ingressen står i fetstil ..
Googles nylanserade Chat GPT-utmanare Bard har stött på sin första motgång. Efter att ha svarat fel på en fråga tvingades astronomer snabbt rycka ut och rätta, vilket fick moderbolaget Alphabet att tappa över 1 000 miljarder kronor i börsvärde, rapporterar Reuters.
Är detta sant? Är det rimligt?
Nej, det är inte rimligt att ett fel - eller flera - i ett AI-program som Bard eller ChatGPT ↗ ger ett så stort börsfall. Längst ner i artikeln står att onsdagens börsfall för Alphabet kan sannolikt också härledas till att Microsoft avser att använda ChatGPT i sin sökmotor Bing.
Det är i det häradet och den möjliga risken för minskade annonsintäkter i Google som man kan leta efter orsaken till börsfallet. Dessutom är frågan mer komplicerad än så. Detta har för övrigt varit känt en tid.
Att det är viktigt att hitta och läsa källor i forskning är en självklarhet. Det är oroväckande att det i en "näringslivstidning" som SvD publiceras en för så många vilseledande artikel. Dock länkar artikel till en väsentligt bättre artikel dagen innan i Reuters ↗.
2022.11.09: Lost in translation
Vilken är den optimala balansen mellan engelska och svenska på Sveriges universitet och högskolor?
Om dessa frågor har jag helt nyligen skrivit en spaning i BiBB Academy - Mer svenska på universiteten↗. Den presenterar en mycket välskriven artikel (2022) av nationalekonomerna Eva Forslund och Magnus Henrekson och följs av mina kommentarer.
Författarnas grundtema är att det medför ett flertal kostnader när det undervisas, samtalas och forskas på ett språk som inte är ens modersmål. Förståelsen minskar mycket mer än man nog kan tro och valet av forskningsämne påverkas bland annat av kriterierna för chansen att bli publicerad i de bästa akademiska karriärtidskrifterna.
Inom områden som (företags)ekonomi, samhällsvetenskap och humaniora krymper akademins anglifiering den svenska samhällsdebatten. Detta är ett av forskningskommunikationens↗ problem och utmaningar.
2022.11.04: Snygghetsstudie som rostat
Forskning har ofta ett bäst-före-datum. Det kommer nya idéer, rön och insikter. Detta är bra, men viss forskning rostar fortare än annan. Till exempel den nu i media så omtalade 'Snygghetsstudien' på Ekonomihögskolan i Lund av en doktorand i nationalekonomi.
En forskningsstudie↗ framför att 'vackrare' studenter får högre betyg. Detta baseras på en 'jury' som bedömt och betygsatt 300 studenters utseende. Då det nu framkommit att detta gjorts utan deras vetskap och medgivande har arbetet mött stor kritik. Artikelns författare har dessutom varit lärare för de studenter som studien betygsatt.
Studien undersöker vilken roll elevernas ansiktsattraktion spelar för akademiska resultat under olika former av undervisning, med hjälp av data från ingenjörsstudenter i Sverige. (Ibid.) Originalꜜ
En artikel i Sydsvenskan den 4 november 2022↗ hade rubriken "Studenter höjer rösten mot snygghetsstudien – nu ska den granskas". Studien har också uppmärksammats i studenttidningen Lundagård den 1 november↗, andra media och i TV (Sydnytt 11.04).
Bakgrunden är en artikel som är publicerad som Open Access (OA) i tidskriften Economic letters↗ (Vol. 219, oktober 2022) som erbjuder OA för en kostnad av 2.610 USD↗. Tidskriften har låg ranking↗ (lägre än plats 7.000). Den har en förenklat peer-review granskning i jämförelse med mer kända tidskrifter vilket man informerar om. Det är okänt om författaren försökt att få den publicerad i högre rankade tidskrifter.
Som framgår av artikelns referenser är forskning om utseendets för- och nackdelar ett ganska väl beforskat område, om än ett ringa sådant. Föga förvånande - i varje fall för 'vanligt folk' - har bra utsseende, trevligt beteende och bra bakgrund sina fördelar inom många områden. Studien tillför inget teoretiskt nytt.
Studien är aningslös i den meningen att den inte på något sätt tar upp frågan om studiens möjliga effekter.
Vad har forskaren och hans handledare egentligen tänkt att studien skulle tillföra och till vem? Är den en möjlig grund för någon form av intervention på universitetet eller kanske bara på Ekonomihögskolan i Lund? Är den ett krystat inlägg i en köns- och jämställdhetsdebatt eller kanske bara en liten räkneövning som borde ha lagts ner morgonen efter författaren kom på den?
Reproducerbarhet av en studie är centralt inom flera forskningsområden. Men inom vissa områden finns situationella faktorer som gör att man inte kan stiga ner i samma flod två gånger. Detta kräver än mer av redlighet av forskaren. Denna skönhetsstudie lär dock av andra skäl inte vara reproducerbar när långt över 100 personer i studien nu efter kännedom fått veta att de varit rådata utan sin vetskap och medgivande. Och dessutom enligt media skickat in en gemensam anmälan. En liknande studie kommer, till skillnad från denna, att etikprövas om den ens presenteras och lär få ett stort bortfall om den sjösätts.
Artikelns författare säger sig enligt den refererade SDS-artikeln, och en tidigare, inte förstå att studien kritiseras då han 'bara' tagit foto från sociala media. Detta är ganska tondövt. Och inget hållbart försvar.
Om studiens författare hade tänkt att artikeln skulle ingå som en del i en samanläggningsavhandling är det nog hög tid att tänka om. Risken är stor att den blir underkänd med den ballasten ombord.
Vill man bidra till att ge samhällsvetenskap dåligt rykte har författaren kommit på en bra metod.
För bara några få år sedan införde Lunds universitet en obligatorisk kurs i etik för alla doktorander. I bästa fall ett trubbigt verktyg som inte alltid tas ur lådan.
Den 14 oktober 22 fanns en artikel i Ekonomihögskolans månatliga interna nyhetsbrev där studien presenterades ...
Visste du att inkomsten för elevernas föräldrar kan påverka betygsresultaten? Och har du någonsin tänkt på det faktum att skönhet kan vara avgörande eftersom attraktiva elever - i utbildningar med personlig närvaro - får högre betyg i icke-kvantitativa ämnen? (EHL nyhetsbrev) Originalꜜ
Man hade kunnat tro att de med ansvar för forskningskommunikation hade varit mer uppmärksamma på studiens potentiella inverkan på varumärket Ekonomihögskolan än att ropa hurra vad vår forskning är bra.
Prediktion: Studien som nu ska prövas kommer att få allvarlig kritik. Den mediala uppmärksamheten är långt ifrån över. Inte heller dess konsekvenser för författaren och Ekonomihögskolan.
Uppdatering 22.11.08: Svenska Dagbladet hade 22.11.08 en artikel Studie om snygghet är forskningspopulism↗ som är mycket kritisk mot studien.
Uppdatering 22.11.16: Som förväntat har mediaintresset (t ex. DN 22.11.16)↗) varit stort där studien i många inlägg både sågas och närmast förlöjligas. Studien är nog en kandidat till ett inslag i satirprogrammet 'Svenska Nyheter'. Om så, lär det inte stärka respekten för samhällsforskning och Ekonomihögskolan i Lund. Studiens författare, handledare och en del andra försvarar sig med referenser till 'akademisk frihet' och 'att man försöker stoppa obekväm forskning'. Som det stod i ett känt talmanuskript Argumentationen svag - höj rösten.
2022.10.29: Forskningens begränsade räckvidd
Forskare tror gärna att forskning har stor betydelse för hur människor i allmänhet ser världen och det är nog lite rätt inom många områden men fungerar inte alls inom andra. Det senare kan exemplifieras med ett snille, Charles Darwin, och demokratiligisten och expresidenten Trump.
Känner du någon som tror att Gud skapade världen? Eller som tror att evolutionen visserligen är trovärdig men att det var Gud som låg bakom det hela? Om du skulle träffa en sådan person tror du att dina vetenskapliga argument skulle få personen att ändra uppfattning?
Diagrammet från Gallup↗ visar att en mycket stor andel - ganska stabilt runt 40% - av amerikanska befolkningen tror att Gud har en stor eller mycket stor roll i hur vi människor skapades. Andelen som tror på evolutionsteorin ökar något men klättrar inte över 25%.
Här är inte platsen för teologiska reflektioner men statistiken stärker hypotesen att det finns ett stort antal bakomliggande faktorer som påverkar vad man vill ta till sig av forskning och där 'fakta i sig' bara är en faktor. Nästa exempel ...
Det finns ingen forskning eller via domstol accepterade fakta som stödjer påståenden om att Joe Biden blev president tack vare 'bedrägligt beteende' (voter fraud) av vare sig valtekniska eller andra orsaker.
Diagrammet finns i en artikel i Washington Post 22.01.07↗ och visar att endast 6% av de som säger sig vara republikaner anser att Joe Bidens seger var helt korrekt. För 'demokratiska' väljare är motsvarande siffra 83%.
Flera hundra kandidater↗ till USA:s högsta politiska poster hävdar att Joe Biden inte vann presidentvalet på ett korrekt sätt. Detta och många andra exempel visar inte bara att lögner kan löna sig utan också hur svårt det är få genomslag för forskning och fakta.
Man kan undra vilken roll universitetsvärlden har eller vill ha inom frågor som dessa och andra av stor samhällelig betydelse? Det finns självklart ingen gemensam 'lösning' inom Akademin. Yale university och Ekonomihögskolan i Lund kommer att göra olika saker. Det kan man också forska om:)
Denna problematik kan man reflektera över när föreningen 'Vetenskap och allmänhet' och statliga forskningsfinansiären Vetenskapsrådet lobbar för att alla doktorander ska gå en kurs i forskningskommunikation↗ (BiBB Academy). IMHO ingen bra strategi.
2022.10.13: Forskning om Elon Musk??
Många företagsekonomer i världen tar in bilraketen Tesla i sin forskning. Aspekterna är många, men kan en företagsekonom forska om Elon Musk? Och hur kan man göra detta? Forskarna inom entreprenörskap har fått en ny galjonsfigur och marknadsforskarna har fått en fascinerande story om David och G(M)oliat att skriva om. Han ger rå föda även för ledarskapsforskare och flera andra subdiscipliner i företagsekonomi.
Själv skulle jag nog börja med att forska om huruvida potentiella köpare av en Tesla påverkas av huvudägarens person och agerande i olika sammanhang. Frågeställningen har både en konkret dimension om Tesla och en mer generell om konsumenters värdering av ägandets roll.
Forskaren egna värderingar har i företagsekonomisk och samhällsvetenskaplig forskning mycket större betydelse än för forskare i säg astronomi eller fysik. Därav skulle jag redan i inledningen behöva säga att jag aldrig kommer att köpa en Tesla så länge bolaget kontrolleras av Elon Musk.
Hur många skulle köpa kläder av ett företag som öppet försvarade regelvidrig användning av barn i oinspekterade fabriker? Vi har alla våra egna gränser. Min gräns går här vid en person som avser att köpa Twitter - något han tvingades göra då försöken att dra sig ur affären misslyckades - för att bland annat kunna ändra Twitters etiska regler och möjliggöra att galningen Trump får tillbaka sitt Twitterkonto. Gränsen överträddes också grovt när Elon Musk publicerade ett förslag, som hyllades av Moskva och helt dissades av Ukraina, att Ukraina i princip skulle ge upp det terrorisstaten Ryssland tillskansat sig med brutalt våld. Av sådana ägare köper jag ingen elbil.
Och om jag började forska om Elon Musk eller Tesla vore ett av syftena att påverka flera att välja andra elbilsmärken. Ingen har nog helt rena händer men de kan vara mer eller mindra solkiga. Samhällsrelevant forskning blir ofta kontroversiell.
Uppdatering 10.29: Nu har Musk köpt Twitter vilket kommenteras i denna krönika i Washington Post↗.
Uppdatering 11.09: Att Elon Musk i flera tweets direkt uppmanat sina 100+ miljoner följare att rösta republikanskt är ännu ett starkt skäl att inte köpa en Tesla, vars börskurs för övrigt har gått från cirka 400 USD vid årets början till cirka 190 USD igår.
2022.10.07: Forskningens publika startsida
Inom högskolevärlden presenteras forskning på flera nivåer från en övergripande universitetsnivå till enskilda institutioner. Därtill kommer en växande flora av centrumbildningar, institut och andra fora. Varje universitet och högskola har sin egen publiceringsstrategi där graden av centralisering av såväl formspråk som inflytande över innehållet säkert varierar kraftigt.
På Google.com är första sidan enkel: sök text eller bild. På ett bilföretags hemsida möter man direkt 'förföriska' bilder av de senaste modellerna och kan via konfigurationsprogram lätt skräddarsy sin egen bil. Nya affärsmodeller för klicka-och-beställa omvandlar sakta men säkert kontakterna mellan producent och köpare. Hur ser då utmaningarna i intressentkontakterna ut för ett universitet?
Ett universitet och dess institutioner har potentiella kunder i form av studenter som väljer att gå en utbildning. Man vill också attrahera donatorer, små och stora, för att finansiera hus eller forskning. Dessa aktiviteter kräver marknadsföring och säljarbete.
Bidrar presentation av forskning till en mer framgångsrik marknadsföring eller ska man se forskningskommunikationen↗ mer som en del i den lagstadgde Samverkansuppgiften? Strategin för det senare är inte helt enkel. Ska man presentera ett flöde av de senaste artiklarna, avhandlingarna och rönen eller ska man bygga upp några för insitutionen centrala teman som mer får karaktären av Kunskapsbank än nyhetsflöde?
Ordet 'hemsida' används ofta för att beteckna en hel sajt, men det finns nog inget lika enkelt ord för att beteckna 'hemsidans startsida', ett begrepp som låter lite klumpigt. Ord som startsidan eller förstasidan associeras nog inte för alla med en sajt? Startsidan är guld och andra sidor har lägre kilopriser. Ju fler intressen som ska framföras på en sajts förstasida desto oydligare riskerar den att bli.
Vilken strategi har Företagsekonomiska institutionen i Lund↗ för sin publika framsida och dess startsida. Är den effektiv och inspirerande för intressenterna? Och ett ? till.
2022.09.24: Krugman om forskning och påverkan
I veckan beslutade den nya engelska regeringen att sänka skatterna för aktieutdelning och för de högsta inkomstagarna. Den lånefinansierade skattesänkningen, som är tänkt att stimulera den ekonomiska tillväxten, resulterade bland annat i att pundet sjönk till under $1.09, ett lågvattenmärke pundet inte haft sedan 1985. I en krönika i New York Times igår The Tax-Cut Zombie Attacks Britain↗ tar 'nobelpristagaren' i ekonomi 2008 Paul Krugman upp frågan om regeringens strategi har stöd i den ekonomiska forskningen?
The important point to understand is that there isn’t a serious debate about the proposition that tax cuts for the rich strongly increase economic growth. The truth is that there is no evidence — none — for that proposition.
Detta betyder inte att all forskning är så bra att politiker gör klokt i att följa dess rekomendationer. Men när forskningen med stöd i ett flertal misslyckade exempel visar att skattesänkningar för de allra rikaste inte ger ökad tillväxt kan man i varje fall observera att forskare och politiker, som ofta styrs av ideologier, lever i olika världar.
När Krugman talar om en "tax-cut zombie" referererar han till en typ av idéer, teorier och strategier som gång på gång visat sig vara felaktiga men som regelbunder dyker upp igen och igen. Så sker inom många områden.
Brexit, som man gör sitt bästa för att icke-diskutera i England, har visat sig bli en katastrof för England och problemanstormningen är omfattande. När Boris Johnson avgick (avsattes) handlade The Economists omslag om The downfall of a clown.
På tal om England finns det en lysande vidräkning på YouTube av Jonathan Pie↗ av hur engelska politiker i åratal accepterade att ryska oligarker anonymt köpte fastigheter i London. Ja, så många att London fick öknamnet 'Londongrad' (efter ryska gorod=stad). Videon publicerades också på New York Times förstasida och framförs av den fiktive reportern Pie - komikern Tom Walker. En av hans senaste videos handlar om Liz Truss, även den elak och underhållande.
2022.09.18:Kritiskt och konstruktivt tänkande
Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet har på sin hemsida en 'platsannons' om forskarutbildning↗ där det övergripande målet sägs vara ...
att utveckla doktoranden till en kritisk och självständig forskare med fördjupade kunskaper i ämnet [...] Syftet är också att ge en kvalificerad grund för en framtida karriär inom eller utanför universitetsvärlden.
Bortsett från min min egen ganska trista erfarenhet som doktorand på FEK om vad som kan hända om man försöker vara 'kritisk och självständig', vill jag lyfta fram skillnaden mellan att efterfråga att någon är kritisk och att någon är konstruktiv.
Att man inom Akademin säger och poängterar att forskare ska vara 'kritiska och självständiga' betyder i praktiken att detta endast gäller om man följer officiella och 'tysta' regler och konventioner. Det finns sociala koder som i alla organisationer. De senare kan skilja sig radikalt mellan olika insitutioner. Mer om detta i en kommande post.
I näringslivet är det viktigt att vara konstruktiv. Det är ingen brist på situationer och problem som måste lösas. När HP, det var några år sedan, kom fram till att det var närmare 50 steg från att någon tog ett foto till att ha en papperskopia i handen insåg man att här krävdes en helt ny modell med betydligt färre steg. Detta krävde inget 'kritiskt tänkande' men ett öppet sinne, kunskaper från många områden och konstruktivt tänkande. Resan mot smart enkelhet är utmärkande för många framgångsrika företag. En bok om Apples produkt- och marknadsstrategi heter just "Insanely simple". Det kan inte vara en tillfällighet.
I Akademin - i varje fall inom företagsekonomi - är enkelhet ingen dygd. En gång gjorde jag misstaget att på ett doktorandseminarium försöka reducra en snårig text till en så enkel mening som möjligt, det blev: "Det är svårt att sälja framför allt om man vill ha bra betalt". Det var inte populärt. Inom många områden i ett företag söker man personer som utöver en del andra talanger är konstruktiva och kreativa.
I Akademin är detta vare sig en merit eller något som uppmuntras↗.
Flertalet avhandlingar i företagsekonomi är på engelska och baseras på artiklar i tidskrifter bakom en betalvägg. Detta gör att mycket få personer i näringsliv och offentliga organisationer egentligen vet vad forskarna skriver. Detta kan sägas var tråkigt för forskarna i ett kommunikationsperspektiv men det är också ett skydd mot insyn i vad som produceras. En hypotes är att forskningens Referensstatus↗ skulle minska om texterna var på svenska och lätt tillgängliga.
Om forskarutbildningen i företagsekonomi vid Lunds universitet verkligen vill 'producera' personer som även kan göra karriär i näringslivet måste man förbättra såväl kursutbudet som vad som menas med Kunskapsutveckling i avhandlingar↗.
2022.09.09: Publicering i Open Access tidskrifter
För att motverka inlåsning av forskning bakom betalväggar / betaltullar upprättade av en liten grupp globala kommersiella förlag finns det många i Akademin som är positiva till publicering i så kallade OA-tidskrifter. Om detta har Klaus Solberg Søilen, professor i företagsekonomi på Halmstad högskola, skrivit en krönika i Academic Rights Watch↗. Han har själv under 12 år drivit och vait redaktör för en OA-tidskrift inom Business Intelligence och har således bra grund för att säga ...
De som publicerar med öppen tillgång är ofta de som redan är klara med sin karriär, inte bryr sig, inte vet bättre eller inte är tillräckligt duktiga för att publicera i de kommersiella tidskrifterna.
Det är skillnad mellan att publicera sig i OA-tidskrifter och publicering av artiklar med Öppen tillgång↗ enW. Det senare är en modell där någon - forskaren eller andra - betalar ett stort kommersiellt förlag för att en viss artikel i en betalspärrad tidskrift ska finnas fritt tillgänglig.
Enligt Klaus Solberg Søilen visade det sig att de forskare som ville göra karriär inte ville publicera sig i en OA-tidskrift då dessa artiklar fick lägre meritvärde när man sökte en tjänst. Hur detta dilemma ska lösas är inte enkelt och beror mycket på de som utvärderar de sökande till en tjänst. Detta kommer att skifta mellan olika högskolor.
Jag erinrar mig första gången jag träffade Klaus och han berättade för mig att böcker hade mycket lågt meritvärde i Akademin. Jag blev mycket förvånad och reflekterade över hur djupt de stora förlagens affärsmodell har impregnerat universitet och högskolor.
2022.08.22: Strategi för forskningskommunikation
Forskningskommunikation har under de senaste åren blivit ett allt hetare område inom Akademin? Man både kan och måste undra över vad som driver detta intresse? Har universitetens och högskolornas ledningar blivit radikalt mer engagerade i sin lagstadgade 'Samverkansuppgift'? Min uppfattning är att intresset är en del i en strategi för att marknadsföra sin egna verksamheter.
I min avhandling finns en analys av Forskningskommunikationen ekosystem↗ som visar att det även bland de som forskar om forskningskommunikation finns delade meningar både om drivkrafterna och om forskningskommunikationens effektivitet.
Vetenskapsrådet är en av de många finansiärer som engagerat sig i frågan. VR tillsatte häromåret en expertgrupp som bland annat förordade en obligatorisk kurs i forskningskommunikation för landets doktorander. Ja argumenterar för att detta är en dålig idé↗ rent generellt och att det dessutom är en svag strategi för att nå de mål man säger sig eftersträva.
2022.03.08: Företag som stängt ner i Ryssland - eller inte
En artikel i Washington Post↗ den 8 mars uppmärksammade mig på hur ekonomer kan göra nytta i det jag kallar det 'Rysk-Europeiska kriget'. Det är en grupp ekonomer på Yale University som dagligen sammanställer en lista på företag↗ (över 300 | uppdatering: cirka 1.000 företag per 8.5.2022) som stängt ner eller pausar sina affärer med Ryssland.
Listan innehåller också namn på företag som fortsätter göra affärer med och i Ryssland. Listan anger också i många fall hur stor deras ryska 'business' är i relation till deras totala omsättning.
Jag har ännu inte sett vare sig Ekonomihögskolan i Lund eller Lunds universitet använda sina anställdas resurser för liknande initiativ.
2022.03.02: Strategi för att förhandla med Putin?
Denna dag pågår ett ryskt aggressionskrig mot Ukraina och i dess förlängning möjligen flera andra stater. Kubakrisen slutade efter hemliga förhandlingar mellan USA och Sovjetunionen. Kan förhandlingar lösa den pågående krisen och kan tidigare erfarenheter vägleda 'oss'? Och finns det kunskap inom ämnet Strategi, av teoretisk eller annan natur som är applicerbara?
De finns många som hävdar att Putin 'måste få något' för att gå med på eldupphör och fred. Och man spekulerar vidare om vad som ska 'räcka' för att han inte 'ska förlora ansiktet' inför i första hand det ryska folket. Är denna tankefigur rimlig? Ur vems perspektiv? Är en sådan 'lösning' långsiktigt trovärdig?
Mangementlitteraturen har gott om böcker om hur man kan vinna i förhandlingar och många universitet erbjuder kurser och utbildning i 'förhandlingsstrategier' - ett exempel är Harvard Program on Negotiation↗. Kanske det finns någon på Ekonomihögskolan som skrivit något relevant i ämnet, även om jag inte tror det. Situationen är unik.
Antalet inflytelserika personer som tror på vad Putin säger, lovar och avtalar krymper för varje dag, krymper för varje sönderbombat hus och mördad person. Allt fler lär komma till slutsatsen att så länge Putin sitter vid makten kommr vi alla att vara 'in harm's way, att leva farligt'. Min tro är att man kanske kan förhandla fram ett slut på det akuta dödandet, men inte fred. Så länge Putin har makten tar det besinningslösa våldet och korruptionen bara en tillfällig paus.
En strategi är att förhandla om en vapenvila och hoppas på och bidra till att det ryska folket och några oligarker och höga militärer får nog och oskadliggör Putin på ett eller annat sätt. Napoleon isolerades efter sin misslyckade strategi på ön Sankta Helena, 122 km² och 185 mil från Västrafikas kust (Namibia). Vi i Sverige saknar erfarenhet av att förhandla med en Putin - vi hade tur som överlevde Hitler - men man kan läsa Litauens premiärministers artikel Simonyte, says Russia’s invasion was predictable↗ i The Economist den 2 mars 2022. Det inledande stycket börjar The West was too greedy for Russian money and too delusional in its negotiations with a pathological liar. Putin har inlett slutet på Putin. Och de som överlever får det bättre.
Läs Michail Sjisjkin: Kriget började 2014 men väst ville inte förstå↗ DN 2022.03.03
2022.02.18: Svenska Akademins strategi(?) för SAOB
I december 2021 meddelade Svenska Akademien hade man skulle lägga ner Sv. Akademiens ORDBOK om man inte hittade medfinansiärer. Detta väckte djup bestörtning i kulturSverige och ett upprop har undertecknats av långt över 1.000 personer. Det är ganska tydligt att ledningen och styrelsen för Sv. Akademien inte läser företagsekonomisk forskning, i varje fall den som berör hur man förändrar sin verksamhet.
Hotet om nedläggning är betydligt överdrivet och om detta har jag publicerat en spaning i BiBB Academy - Ska universiteten ta över SAOB?↗.
2021.11.29: Lund Business School
Sedan förra posten om EHL har den analysen fördjupats och bland annat föreslås att EHL/LUSEM byter namn till 'Lund Business School'.
Min vision och konkreta förslag är sammanlagt så omfattande att ett namnbyte är befogat. Men också för att markera att EHL/LUSEM nu ökar sina ambitioner att vara relevant både för studenter på alla nivåer och för att öka kunskapen om några svåra samhällsproblem.
Det är dags att vara djärvare.
I den senaste versionen finns förslag på tre 'Stödjande enheter', att 'the Institute för Innovation Management' läggs ner och att institutet för 'Sustainability impact' byter namn till 'Green Business Institute' för att markera att miljöproblemen både erbjuder nya affärsmöjligheter och affärsmodeller och parallellt en mer kritisk granskning av vad som egentligen sker - och inte sker.
Min studie om 'Lund Business School' finns nu också på engelska - From LUSEM to Lund Business School. Comments are invited.
2021.11.29: Ny strategi för Ekonomihögskolan i Lund
2021 fick Ekonomihögskolan (EHL / LUSEM) ny rektor, Mats Benner, och ny ledning. Innan årets slut ska man ha levererat ett förslag till Fakultetsstyrelsen på en strategi för 2022-2025. I denna process har man intervjuat medarbetare och haft två interna webinarier. Men man har också inviterat alla i organisationen att inkomma med synpunkter och idéer.
Min analys med flera konstruktiva förslag är nu "klar" för spridning.
Många, kanske till och med flertalet, kommer inte att uppskatta min strategianalys och mina förslag men några frågor och några förslag kanske landar i bördig mark. Mitt förslag skulle innebära en radikal omstöpning av Ekonomihögskolan. Antalet institutioner bör minska, forskningen bör samordnas mycket mer än idag och bland annat måste forskarutbildningen i företagsekonomi göras om i grunden med mål att 50% av doktoranderna förbereds för en karriär i näringslivet. Inledningsvis säger jag att man inte kan ha en strategi för tre år utan att man måste ha ett tioårsperspektiv. I en trög organisation är tre år en mycket kort tid. En alltför kort tid för att genomföra väsentliga förändringar.
Läs min strategianalys av Ekonomihögskolan i Lund ...
2021.10.28: Förändringshastighet som skydd
Jag har länge intresserat mig för balansen mellan det som "bör" gå fort och det som "bör" gå långsamt. Redan 1998 skapade jag en domän SlowFast för att utveckla mer om denna relation. Modellen har tre nivåer: the SlowFast Society, the SlowFast organisation and individuals SlowFast behavior.
I en värld, en konkurrenssituation, där allt mer ändras är det enkel logik att inse att anpassning blir allt viktigare för överlevnad och framgång. Dessa processer är situationsberoende, icke-linjära och innehåller stora element av genuin osäkerhet. Ofta är det viktigare att undvika att göra fel än att fatta "rätt" beslut. I all korthet ska jag här ta upp två exempel: IKEA och Ekonomihögskolan i Lund.
I Financial Times videokanal 'Big Thinkers' den 31 augusti 2021 finns en intervju med Jesper Brodin, CEO Ingka group IKEA↗ under rubriken Protect your businesses by having speed. Cirka 1.50 frågar intervjuaren honom om skillnaden mellan företags normala önskan att skydda sina innovationer och att man inom miljöområdet - för att klara utmaningen - måste hitta och använda alla innovationer var de än finns. Brodin håller helt med om detta och säger att vi nu måste protect our companies by having speed and being relevant to our customers and our co-workers.
Ekonomihögskolan i Lund (EHL) är mitt uppe i en strategiprocess som ska vara klar 2021 och vara en ledstjärna för 2022-2025. Hur passar frågan om Slow och Speed in i de diskussionerna? Många inom högskolevärlden ser det som ett unikt signum för Akademin att man än "Slow" i en positiv mening och att reflektion, fördjupning och den kollegiala kunskapsprocessen borgar för en röst baserad på "vetenskapliga fakta". Men Akademin är inte en biljardboll utan många där teori, vetenskaplighet och fakta kan vara mycket olika saker. Företagsekonomi är ett ganska teorisvagt ämne↗ ↗ även om man själv inte direkt framhäver detta.
Till skillnad från IKEA måste inte EHL anpassa sig till en allt med föränderlig värld. Och man måste inte göra det fort. "Kunderna/studenterna" kommer att vilja gå EHL:S utbildningar om än allt färre kanske söker. Det dröjer innan man tvingas säga upp lärare och forskningsråden måste ju ge pengar till högskolorna. Men man kanske skulle föra en diskussion om den interna förändringshastigheten inom Ekonomihögskolan.
Min syn är att Akademin, med situationsanpassning, har mycket att vinna på att bli mer "Slow, at speed".
2021.10.15: Elbilar och avhandlingar
Tänk dig några år tillbaka i tiden och att ditt uppstartsföretag har tagit fram sin första elbil. Det var inte helt enkelt och det fanns många frågor att lösa men nu - med en tillfällig nummerplåt - är du på väg till stora Bilprovningen för att få ett godkännande för att kunna köra normalt och vidareutveckla din elbil. Men när du kommer till Bilprovningen vill personalen inte släppa in och granska din bil. Här behövs goda råd.
Då konsulter, enligt många forskare i företagsekonomi, ger råd utan vetenskaplig grund tänker du att det nog är bättre att vända sig till några forskare i företagsekonomi. Efter att ha samtalat med flera forskare och även ledningen vid Företagsekonomiska institutionen i Lund - som har forskning inom både entreprenörskap och ett Innovation institute - kom en artikel, visserligen publicerad i en tidskrift som krävde 400 kronor för stt läsas, men det kunde det vara värt.
I artikeln som inleddes med en genomgång av elbilarnas historia, definition av elbilar och vilka andra forskare som beforskat samma område presenterades en ny modell. Den gick ut på att du inför besöket på Bilprovningen skulle installera en bensinmotor. Det kanske du tycker var en märklig modell, men forskarna förklarade det med att den skulle personalen på Bilprovningen känna igen. Och varför vara besvärlig. El är lite komplicerat, men bensinmotorer är man van vid. Sedan när ditt uppstartföretag för elbilar fått ett godkännande för din bensinbil kan du åka hem med bilen, byta tillbaka till elmotorn utveckla den och skriva artiklar i fackpressen om möjligheterna med elbilar. Och vänta till kunskapen om el har ökat på Bilprovningen.
Jag har fått samma råd - och krav - på min webbavhandling som uppstartsföretagaren fick med sin elbil. Tryck en avhandling - installera en bensinmotor - och sedan kan du presentera något som inte utmanar systemet.
Entreprenörer drivs inte av att skriva artiklar utan - enligt företagsekonomisk forskning - för att de vill lansera något de anser är bättre, de vill förändra något. Bilprovningen för avhandlingar är helt decentraliserad i Sverige. Det finns inga centrala regler↗ för hur de ska utformas vilket får mig att tänka på en riktig klassiker - Rogers Diffusion of innovations↗ enW som kom 1962. Modellen är välkänd både inom och utanför Akademin. För uppstartsföretag är modellens 'Early adopters' de mest intressanta och då Bilprovning för avhandlingar finns på många ställen i Sverige kom styrelsen och ledningen för uppstartsföretaget Webbavhandlingar, precis som det för elbilar, fram till att det - trots förväntat motstånd och tvekan - var bättre att fortsätta med det som var hela idén med det nya företaget.
2021.10.10: "Om undran inför företagsekonomin"
Många företagsekonomiska forskare har läst och påverkats av Johan Asplunds klassiker "Om undran inför samhället". Me included. Nu 50 år senare har ett tiotal huvudsakligen företagsekonomer skrivit en bok som undrar över företagsekonomin. Några essäer är riktigt läsvärda medan andra hade passat bättre i en annan bok. Efter en sammanfattning av vissa av essäerna har jag kommenterat ett antal aspekter i relation till mina egna erfarenheter som doktorand och inte minst i relation till Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Där lever man inte i en Asplunds anda. Läs hela spaningen↗ i BiBB Academy.
2021.10.08: Marknadsföring av högskolor slår rekord
Enligt en nyligen publicerad rapport spenderar amerikanska colleges och universitet närmare 200 miljarder SEK per år för att marknadföra sina utbildningar och lärosäten. Läs hela analysen i BiBB Academy i kapitlet om marknadsföring av högskolor↗.
Även i Sverige kan man lätt se att resurserna och orientering mot marketing av det egna lärosätet ökar. Vad kan detta betyda för forskningen och utbildningen?
2021.07.06: Alvesson i SvD om sjukvård och min replik
Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, har tillsammans med en medicinskt sakkunnig publicerat en debattinlägg i SvD som i svepande ordalag förklarar att det finns så många "meningslösa" jobb i vården att "hundratusentals" skulle få högre löner om dessa försvann. Det finns inget i artikeln om hur detta skulle gå till. Läs artikeln och min replik↗, som dock inte accepterades av SvD.
2021.06.08: Debattartikel om Google i Sydsvenskan
Man påminns om behovet av tvärvetenskap när man läser att tre professorer, som i grunden är biblioteksforskare, kommit på en i deras tycke och kunskap smart lösning på Googles monopolliknande ställning inom 'Sökmarknaden'. Men som jag skriver i en debattartikel i Sydsvenskan den 8 juni 2021 Google behöver diskuteras men ett öppet webbindex är ingen lösning↗ kan deras förslag göra problemen värre. Mycket värre. Om de hade involverat någon med större insikter i företagsekonomisk forskning hade deras förslag hamnat i en låda i skrivbordet. Eller i dess närhet:)
Tanken med ett "öppet webbindex" är att det allmänna ska bekosta en mycket stor och mångmiljardkrävande tjänst som de aktörer som vill bygga nya sökmotorer får använda fritt. Slutmeningen i min artikel handlar om en mycket obehaglig situation där extrema högerkrafter i USA som Fox News och QAnon får medel att bygga en egen sökmotor ovanpå en offentligt finansierad basservice. De tre forskarna driver bland annat ett projekt om sökmotorer och ett öppet webbindex med hemvist på Pufendorfinstitutet↗ på Lunds universitet.
2021.04.13: Constructive Management Studies CMS+
CMS+ Jag tänker att man för i varje fall en typ av forskning i företagsekonomi kan tala om en 3K-modell - Kunnig, Kritisk och Konstruktiv. Man bör vara kunnig inom sitt område, bör vara kompetent att värdera det kritiskt och bör kunna ha något konstruktivt att tillföra. Det jag valt att kalla Constructive Management Studies (CMS+) kan jämföras med det etablerade Critical Management Studies (CMS). CMS formulerades och etablerades som en kritik mot "mainstream" teorier och praktik inom ett flertal företagsekonomiska områden. Om detta kan man till exempel läsa i Oxford handbook of Critical Management Studies. Man kan nu ställa frågan om inte energin, inte all men mycket, har gått ur det området? Dels framförs kritik mot etablerade teorier inom många fora och dels har fältet inte längre mycket att bidra med för att hantera och lösa flertalet stora samhällsproblem.
Det räcker inte att ställa diverse frågor - eller ha med mängder av referenser till tidigare forskning - om man vill att ens forskning ska vara läsvärd för andra och dessutom kanske påverka andra. Kan man tillföra något konstruktivt är detta värdefullt - se diskussion i min avhandling med referens till Johan Galtungs modell för forskare↗ - för att inte säga närmast nödvändigt om man vill ha läsare i näringsliv och organisationer. Galtung arbetade för övrigt med långt över 100 konkreta konfliktlösningssituationer runt om i världen.
I ämnet företagsekonomi på Lund universitet - och säkert på många andra ställen - finns det många forskare som anser att det viktigaste är att lära studenterna att tänka kritiskt. De ska öva sig i att ifrågasätta etablerade teorier, "sanningar" och mycket som presenteras som "normalt. På akademispråk heter det ofta att något ska "problematiseras" eller observeras genom "reflexivt tänkande". Dessa perspektiv sägs vara utmärkande för ett vetenskapligt förhållningssätt.
Tillbaka till Akademin. I en utvärdering av forskningen (RQ20)↗ vid Lunds universitet, (Benner, M., Bredenberg, M., & Ståhlberg, F. (Eds.) (2021). RQ20 - Lund University's research quality evaluation 2020. Lund University.) sägs att EHL är starka inom Critical Management Studies (CMS) även om det noteras att EHL:s status inom området bygger på ett fåtal personer - men svaga inom strategi, informatik, redovisning och handelsrätt. Mer om RQ20 i en kommande bloggpost.
Det behövs mer av Constructive Management Studies (CMS+) även om denna mycket väl kan vara kritisk mot såväl företag som forskning och förenklingar. Ska FEK ocxh EHL behålla och öka sin roll i en bredare omvärld behövs mer av CMS+. Jag kommer att skriva mer om CMS+.
Det är mot bakgrunden av CMS+ som min avhandling är kritisk mot det etablerade och omoderna uppslagsverket NE men går vidare och utvecklar en normativ modell för bättre uppslagsverk. Jag har dessutom startat ett projekt - BiBB.se↗ för att utveckla ett sådant.
2021.04.13: EHL, Triple crown och innovationer
Att EHL fått en så kallad 'Triple crown ackreditering'↗ är en del i den långsiktiga marknadsföringen av Ekonomihögskolan och dess enskilda kurser och program. Men den ger också samarbetsvärde med olika intressenter som företag och andra universitet. Läs en längre text om ackreditering av ekonomihögskolor och universitet↗ ↗.
Utöver att Triple crown ger ökad status finns det anledning att se hur EHL arbetar för att leva upp till de förväntningar som den nya statusen ger. I denna post är temat Innovation. Det kommer andra perspektiv
För att knyta an till golfbilden, som jag gjort, är det dominerande konceptet i golf 'att slå långt'. I forskarvärlden finns det vissa som Harvard, MIT, Yale, UCLA, HEC och andra som alltid kommer att slå längre än EHL. De som inte är så starka måste med samma analogi bli bättre på Närspel↗.
Även mindre spelare som EHL kan vinna framgång genom att vara mer innovativa. Men det kräver kreativitet, kompetens och inte minst att organisationen har kraft och förmåga till omvandling. Mitt bidrag är att arbeta för att EHL och Företagsekonomiska institutionen ska höja sin digitala kompetens. Detta är ett viktigt område att visa innovationsförmåga inom.
Min avhandling är inte bara ett exempel utan också ett test på EHL:s konkreta intresse för innovationer och en eventuell önskan att vara i den digitala framkanten. Där vill nog också många av EHL:s partnerföretag att EHL ska befinna sig. Man måste kunna visa hur man är innovativ. Avläsning pågår.
EHL:s rektor Mats Benner sjösatte 2021 ett Institute for innovation management↗ med Thomas Kalling som chef. Vad det institutet ska göra fanns det i skrivande stund ingen mer information om. I ett internt nyhetsbrev den 7 april till alla anställda på EHL skriver Mats Benner i "Dean's corner" att instituten är ett experiment som beslutas på årlig basis och att They may proliferate, may change, or be terminated. De ska samarbeta med externa partners och ge resultat med hög synlighet och påverkan. Avslutningsvis sägs att They are all tokens of the overarching ambition of LUSEM to make a difference. For real. ("De är alla symboler för LUSEMs övergripande ambition att göra skillnad. På riktigt.") En ambition väl värd att följa upp regelbundet.
2021.03.12: Introduktion av EHL:s nya ledning. Mats Benner m. fl.
I januari 2021 fick Ekonomihögskolan i Lund (EHL) en ny rektor - Mats Benner - och ett nytt ledningsteam. Den 3 februari höll teamet ett Zoom-möte för alla anställda för att introducera sig själv och ange sin vision och de nya riktlinjerna för EHL:s konkreta strategier. Några nya institut skulle skapas och man skulle bland annat direkt inleda ett arbete för att stärka EHL:s profil inte minst inom områden "where we actually can make a difference" (Benner).
Mats Benner talade också om fackens och studentorganisationernas viktiga roll för arbetsmiljön på EHL där det vara viktigt att alla blev "heard and seen". Målet var inte bara att EHL skulle vara "a world class business school but also a world class work environment [..] not only in words but also in deeds."
Det är svårt att skapa en arbetsmiljö av världsklass. Och att göra detta på ett universitet eller på en Ekonomihögskola är mycket svårt bland annat beroende på att rektor inte alls fungerar som en VD↗ i näringslivet. Akademiker gillar definitioner dock utan att lyckas särskilt väl att enas om dessa. Ett skäl är att det är en del i karriärprofilen att utveckla nya definitioner av problem och situationer. Men när det gäller den egna arbetsmiljön behövs en högre grad av samstämmighet och inte minst tydlighet.
I näringslivet, som jag har lång erfarenhet av, är det centralt "that you walk your talk". Detta betyder att Benner och ledningen inklusive prefekter, studierektorer och andra som anger tonen på så många sätt har tagit sig an en stor uppgift. Det krävs bland annat transparens och uppföljning av framsteg och brister (things yet to achieve?).
Öppenhet för nya idéer är för mig ett bra kännetecken för en bra arbetsmiljö. Min ambition att lägga fram en avhandling i form av en sajt↗ är en ny idé, en innovation inte bara i företagsekonomi på EHL utan något som kan komma att påverka Akademin i stort. Det är till och med något som jag avser att göra. No less.
Den föregående rektorn var både ointresserad och motståndare till innovationen 'webbavhandlingar' och den utveckling för produktion och spridning av forskning som detta gör möjligt. Vad Mats Benner och hans ledningsgrupp kommer fram till är ännu en öppen fråga. Den är dock av viss vikt då det idag krävs rektors accept för att få lägga fram en webbavhandling, en avhandling som inte finns som bok eller Pdf.
Flertalet forskare och administratörer inom Företagsekonomiska institutionen, EHL och Akademin inser att digitalisering och webbifiering är förändringskrafter som i högsta grad är pågående. Frågan är i vilken omfattning man anser och inser att mycket av det som förr (och idag) anses - och belönas - som normalt kommer att förändras. Om man vill vara "world class" som arbetsmiljö och Business school bör man hellre vara en "early adopter" än en "laggard inom flera områden."
2021.03.03: Artikel i SDS om Ekonomihögskolan EHL
Den 2 mars hade Sydsvenskan en stor artikel↗ om att EHL nu blivit ackediterat av tre olika internationella utvärderingsorganisationer. EHL har därmed uppnått vad som kallas en Triple Crown. Detta har man arbetat för länge och är en klar framgång.
Jag är intervjuad i artikeln mot bakgrund om att jag redan 2019 skrev en artikel om marknadsföring och ackreditering av ekonomihögskolor↗ (BiBB Academy). Den finns sedan april 2021 på svenska↗ (BiBB Academy).
Eftersom ackrediteringarna görs av privata organisationer menar han att det finns en risk att högskolor i alltför hög grad låter verksamheten styras av deras riktlinjer. – Här lämnar högskolorna en del av makten över verksamheten till ett antal yttre institutioner. I slutändan handlar det ju om marknadsföring, och jag kan tycka att man skulle kunna överväga om det går att marknadsföra skolans kvalitet på andra sätt, säger Johan Schlasberg. (Källa SDS ibid.)
2020.11.14: Bättre forskning eller bättre format?
I sitt webinar i oktober 2020 kommenterar Alvesson problemet med att alltför få läser företagsekonomisk forskning. Hans föreslagna strategi för att hantera detta problem är att forskningen måste bli bättre. När han får frågan om exempel på 'bättre forskning' blir det först tyst en lång stund innan han ger något exempel. Och lägger till referenser till sin egen forskningen, en del av allas vår mänskliga fåfänga:-)
Men jag hävdar att Alvesson i denna fråga inte har en bra framgångsstrategi. Konkurrensen om vår lästid och det ökande antalet forskare, böcker, artiklar och deras tillgänglighet gör att även 'bättre forskning' - hur nu detta ska uppnås i skala - får det relativt svårare att finna engagerade läsare. Även om citeringsvolymen för vissa kan vara god.
Som jag ser det har Akademin, utöver andra aspekter, ett publicerings- och formatproblem. Akademin befinner sig i något som kan kallas för ett paradigmskifte - jämför med bensinbilar och elbilar - när det gäller formaten för publicering av artiklar, böcker, undervisningsmaterial och avhandlingar. Denna utveckling diskuteras i Tre ekosystem för avhandlingar↗ i min avhandling. Där framförs att en utveckling av formatet i riktning mot webb är en intressant väg framåt.
Det bör tilläggas att bättre forskning självklart vore bra. Det vore också bra om den vore mer relevant. Och om den bidrog bättre till förståelse och lösning av sam- och framtida problem.
2020.10.22: Mats Alvesson om Akademins funktionella dumhet
Idag hade Mats Alvesson ett webinar↗ - "Doing Meaningful Research: Traps and Tricks" - i samarbete med RRBM. Videon kan ses direkt på Youtube↗. Här kommenteras titeln med referens till boken 'Return to Meaning - a social science with something to say' ↓
Alvessons uppfattning om Akademin har inte blivit mer positiv med åren. Snarare tvärtom. I en av de visade bilderna (nr. 4) sägs:
Contemporary academia: A hothouse of functional stupidity
Denna ganska starka formulering är såklart kopplad till Alvesson et al i media mycket uppmärksammade bok och arbete med konceptet "Funktionell dumhet".
Det vore intressant att se någon studie eller artikel där Alvesson konkretiserar sin syn på Akademin och reflekterar - 'reflexivt' - över detta problem. Gärna med referens till egna erfarenheter.
2019.11.09: Kommentar till artikel av EHL:s rektor i 'Global Focus' magazine
Ackrediteringsorganisationen EFMD - som bland annat står bakom akronymen EQUIS - publicerar en tidskrift; 'Global Focus'. Den 31 oktober skrev Fredrik Andersson, rektor vid Ekonomihögskolan i Lund, en artikel där han diskuterar nätverket 'Responsible Research in Business and Management' (RRBM↗). Han för ett längre resonemang om att RRBM och liknande initiativ har ett "narrow concept of social benefit and a simplistic notion of social progress that risks constraining research." Fredrik Andersson skriver vidare att ...
"In my mind the pursuit of profit more often than not goes hand-in-hand with the improvement of practices and the improvement of resource-use".
'Global Focus' publicerade den 8 november mina invändningar mot de ovan citerade ståndpunkterna. Se artikeln och min kommentar↗.
I en artikel i tidskriften BioScience↗ (nov. 2019) varnar 11.000 forskare om de accelererande miljöhoten. Man kan lätt argumentera för att det är vinstmaximerande företag som fiskar ut haven, skövlar skogar, släpper ut koldioxid, skatteplanerar, motverkar fackföreningar och berikar ett fåtal. Listan kan göras mycket längre. Jag går gärna på ett seminarium för Ekonomihögskolans studenter där Fredrik Andersson utvecklar sina i artikeln framförda ståndpunkter. Vad kommer studenterna att säga? Delas Fredrik Anderssons ståndpunkter av EHL:s styrelse och dess externa Advisory board?
Nov 7, 2019:The RRBM community: Responsible Research in Business & Management
2014 startade RRBM, som jag har skrivit om här. RRBM är ännu ett tecken på att kommande stora förändringar. Det är en global samverkansgrupp för att göra managementforskning mer meningsfull. Jag är en av för närvarande cirka 1.000 stödjare (endorsers).
2019.11.04: Rangordning av B-schools - en mediastyrd fara
Jag har skrivit en omfattande analys - Ranking ekonomihögskolor och universitet↗ (BiBB Academy) - som presenterar flera internationella studier om rangordning av universitet och ekonomihögskolor. Många forskare har belyst dessa rangordningars metodsvagheter och oförmåga att mäta kvalitetsfrågor.
Jag presenterar en ny modell som jag kallar "GruppRanking" som går ut på att ta bort den individuella rangordningen och ersätta denna med en gruppindelning. Antalet ekonomihögskolor eller universitet i varje grupp är inte ett fixerat antal. En sådan modell skulle minska det årliga nyhetsvärdet och lämna utrymme för att lyfta fram andra faktorer i bedömningarna.
Sannolikheten att några mediaföretag - Financial Times, Business week, U. S. News med flera skulle vilja gå över till en Gruppmodell är av kommersiella skäl mycket låg. Men universiteten och ekonomihögskolorna borde allvarligt fråga sig om och hur länge de tänker delta i mediaföretagens affärsmodeller. Det är dags att ta egna konstruktiva initiativ.
2019.09.25: Ackreditering och branding av Business schools - 1
Temat ackreditering av ekonomihögskolor och universitet↗ (BiBB Academy) är ett större projekt som utvecklas löpande.
Det är både nödvändigt och bra att offentliga myndigheter och organisationer (till exempel kommuner och universitet) marknadsför sina tjänster och sin verksamhet. Detta är en del i det offentliga samtalet och medborgar- och konsumentupplysning. Universitetens ökande marknadsföring ökar behovet av extern genomlysning av denna.
Marknadsföring är komplicerat och kan göras - parallellt - på många sätt. I denna artikel i Universitetsläraren↗ (2015) visas att de svenska universiteten gjorde reklam för över 100 miljoner per år. Beloppet är troligen väsentligt högre idag.
Ackreditering är ett av de marknadsföringssätt som används av Ekonomihögskolan i Lund, Jönköpings internationella Business School↗, Handelshögskolan i Göteborg↗, Handelshögskolan i Stockholm↗ och några andra universitet och högskolor i Sverige. Ackreditering kan jämföras med Svanenmärkning - som är en statligt ägd verksamhet. Svanenmärkning kan nog idag sägas vara ett "av många förväntat baskrav" medan ackreditering är avsett att beteckna att man tillhör en elit av världens, i detta fall, Business schools.
Varumärkesbyggande versus rekryteringtrender
Även rekrytering genomgår en digitalisering och förändring där en stark trend är att neutralisera de sökandes kön, utbildning och CV. Systemen särskiljer inte mellan en sökande från London School of Economics och en från University of "Smalltown". Å ena sidan arbetar Business schools med att bygga sitt varumärke via ackreditering och å andra sidan är det andra faktorer som blir allt viktigare vid en rekrytering.
Det finns ett flertal internationella organisationer, som jag kallar företag då de arbetar som företag, såsom AACSB, AMBA och EFMD (EQUIS) som erbjuder ackreditering för världens cirka 15.000 Business schools. Mer om dessa ackrediteringsföretag senare, men vad skulle Du kunna säga om vilka dessa är och hur deras granskning ser ut och vilka förbättrande effekter dessa har haft på respektive lärosäte?
Ackrediteringsprocessen har låg transparens och detta minskar den avsedda nyttan och marknadsföringsvärdet.
Ackreditering är en delmängd i Utvärdering. I Sverige bedrivs en löpande utvärdering av högre utbildning av Universitetskanslerämbetet↗. De publicerar kritik och kan dra in en verksamhets examensrätt. Till skillnad från ackrediteringsföretag har UKÄ en tjänst Högskolekollen↗ där studerande och andra intresserade kan se hur utvärderingarna går till och filtrera högskolorna efter olika kriterier. På UKÄ:s hemsida finns bland mycket annat läsvärt information om hur kvalitetsgranskningarna sker↗.
Bilden togs i entréhallen på Ekonomihögskolan i Lund (LUSEM↗) i september 2019. Den signalerar att ackrediteringarna är viktiga för skolans ledning. Ackreditering är en investering och kostar nog närmare en halv miljon per ackreditering (data behövs utöver vad som kan läsas på ackrediteringsföretag hemsidor). Årliga avgifter tillkommer.
LUM Lunds Universitets Magasin. Utöver den monetära kostnaden till ackrediteringsföretagen tillkommer ett omfattande internt arbete. I nummer 2019:4 av LUM intervjuas Kristina Eneroth↗, prorektor på EHL, om Ekonomihögskolans ackrediteringar. På frågan "Hur många sidor har du skrivit för Ekonomihögskolans räkning till ackrediteringsinstituten?" svarar Kristina Eneroth "Det har blivit tusentals genom åren. Jag vågar nog inte räkna." Till detta kan läggas många andra anställdas tid. Allt detta arbete har en betydande alternativkostnad.
Vilka förändringar i verksamheten har krävts för att få ackrediteringarna? Har ackrediteringsföretagen mycket olika bedömningsgrunder? Är tre ackrediteringar tre gånger bättre än en? Vilken betydelse har rangordning i nationella och internationella jämförelser? Mer om ackrediteringarnas signalvärde för olika mottagare i en kommande post. Och mer om Transparens och bristen på den i ackrediteringsprocesserna.
Ackreditering som drivkraft för det interna kvalitetsarbetet. Det är mycket sannolikt att den interna kvalitetsprocessen blivit bättre av allt arbete med ackrediteringsföretag. Ett exempel är denna artikel i Civilekonomen↗, 2018, om kvalitetsarbetet i Jönköpings internationella Business School. Även de Business schools som av olika skäl valt att inte försöka bli ackrediterade driver sannolikt också ett internt kvalitetsarbete, men på ett annat sätt.
Att en verksamhet ökar systematiken i sitt kvalitetsarbete är inte riktigt samma sak som att den faktiska kvaliteten som användarna - i detta fall studenterna och forskarna - upplever ökar på ett tydligt sätt.
Detta kapitel (BiBB Academy), utanför min blogg, presenterar en pågående studie av ackrediteringar och Quality Assurance arbete på bland annat ekonomihögskolor.
2019.09.13: Vart tar doktoranderna i företagsekonomi vägen?
På Företagsekonomiska institutionen i Lund finns idag cirka 50 doktorander. Var de kommer ifrån, varför vill de doktorera, hur många blir färdiga (i tid) och vart de tar vägen efter sin examen?
Ungefär hälften av doktoranderna fortsätter inte en akademisk karriär enligt uppgift från institutionen. Men hur många tänker arbeta i näringslivet? Bland de övriga vill en del vara kvar vid samma institution där de disputerat vilket dock troligen inte befrämjar deras kompetensutveckling. Ganska många får personliga och andra problem under sina doktorandstudier.
Om det hade funnits mer transparent information om denna typ av frågor hade det varit en intressant vägledning för de som överväger att börja doktorera - eller sluta.
För en del år sedan gjorde jag ett konsultuppdrag för Malmö universitet (då högskola) om hur man skulle få fler studenter till sitt tema 'Teknik och samhälle'. En av mina punkter var att göra det tydligare för intresserade vilka arbeten en utbildning skulle kunna leda till. Det rådet är användbart också för forskarutbildning i företagsekonomi i Lund och andra lärosäten. Det behövs mer transparens och detta ersätts inte av den marknadsföring i form av ackrediteringsstämplar, ibland flera, ett lärosäte ansöker om. Mer om detta i en kommande bloggpost.
Doktorandutbildningen och diskussionen om den är enligt min erfarenhet kraftigt viktad mot den hälft som fortsatt vill arbeta i akademin. Detta ökar inte den andra hälftens kompetens och status i en karriär i offentliga organisationer eller i näringslivet.
De doktorander som tänker sig en karriär utanför akademin skulle i utbildningen ha nytta av också lära sig skriva mindre akademiskt - på både svenska och engelska - och att strukturera sina tankar mot att stödja beslutsfattande. Problematisering och "reflexivitet" i all ära, men chefer ställs dagligen inför frågor av typen: vad är vår strategi, vad gör vi nu?
2019.09.08: Kommentar till krönika i Sydsvenskan
Louise Bringselius, docent i företagsekonomi i Lund, skrev i en krönika i Sydvenskan↗ (2019.09.02) att "I bolagsstyrelser borde det vara självklart med minst en forskare vid bordet. " Avses universitetsanställda aktiva forskare eller personer som för ett antal år sedan avlade en doktorsexamen i ett eller annat ämne? Universitetsanställda forskare är nog - delvis baserat på egna erfarenheter - annat än undantagsvis, rätt personer för bolagsstyrelser.
Uppdatering: Sydsvenskan publicerade (2019.09.24) min kommentar - "På tiden att synen på kunskap moderniseras↗". (Tidningen satte rubriken, min var 'Kunskap som status')
2019.09.05: Företagsekonomisk forskning i Lund (1)
På Företagsekonomiska institutionen Lund (FEK) står det på startsidan↗ (läst idag) - "Läs om vår framstående forskning i företagsekonomi i en av Sveriges ledande akademiska miljöer"
Om man klickar på länken kan man läsa "Forskning på Företagsekonomiska institutionen har en stark akademisk prägel och är empiriskt orienterad med studier av såväl offentliga organisationer som privat verksamhet."
... "Inom varje område bedrivs intressant forskning vilket utvecklar både ämnesområdet och den relaterade undervisningen."
Upplyst av att man arbetar med forskning om såväl företag som organisationer, och att denna är bra kan man till exempel klicka på fliken "Strategi↗". Efter en för de tänkta läsarna obegriplig inledning om beroende och oberoende variabler berättas att man, i vår föränderliga värld, arbetar med både gamla och nya metoder inom såväl gamla som nya områden. Men det uttycks som nedan ...
"Företagsvärlden sägs ofta befinna sig konstant förändring, och vår utbildning och våra forskningsprogram reflekterar dessa förändringar. Vi studerar traditionella såväl som mer kontemporära fenomen inom samhälle och näringsliv, och vi gör det med hjälp av etablerade såväl som emergenta teoriområden."
Sidan avslutas med en text om att fokus ligger på i princip allt och att studenterna kommer att lära sig allt de behöver för att kunna göra en bra karriär. Om (när) texterna ändras kan denna post uppdateras.
2019.08.29: Vem forskar om företag / organisationer och var?
Det är en utbredd föreställning att samhälls- och företagsekonomisk forskning är något som i huvudsak sker på universitet - och delvis på högskolor - av där anställda experter med 'titlar' som professor, docent eller rent av doktorand. Man skulle nästan kunna jämföra med gångna tiders skråväsen↗ svW.
Men digitalisering och ny utvärderingformer för studier som kan "upphöjas" till vetenskaplighet kommer SAKTA att ändra såväl verkligheten som denna föreställning. Många studier visar att det akademiska "peer review↗ systemet" har stora brister.
I peer review systemets början var granskningen öppen och "alla" kunde se vem som reviderat ett forskningsarbete. Idag är granskarna hemliga. Den akademiska världen har "fastnat" i ett kostsamt järngrepp som skickligt skapats av de stora internationella förlagshusen i samverkan med akademin. Det kanske är dags för ett start-up företag som tar sig an denna problematik och kommer med andra lösningar än dagens. Mer om detta ämne i en annan bloggpost.
Flera av de största konsultföretagen som McKinsey, Boston Consulting Group, Bain, Accenture med flera bedriver idag forskning som - bortsett från det akademiska granskningssystemet - kan göra väl så stora anspråk på att sägas vara vetenskapligt som många universitetsbaserade studier.
2019.08.28: Läser 'managers' företagsekonomisk forskning?
Förberedelser pågår för att göra en första mindre studie av om ledande personer i svenskt näringsliv och svenska organisationer läser företagsekonomisk forskning. Hur hittar dom den? Och om dom läser den, vilken nytta tillför den?
2019.08.27: Företagsekonomisk forskning på svenska eller engelska?
wd En forskare som vill göra akademisk karriär i Sverige måste publicera sig på engelska. Nästan alla avhandlingar i företagsekonomi skrivs på engelska. Förr var avhandlingar oftast en monografi - en tjock bok som trycktes i 100-200 exemplar - medan det idag vanligaste är en 'sammanläggningsavhandling'. En sådan har en längre introduktion och sammanfattning - kallas 'kappa' - men baseras på 2-4 artiklar i vetenskapliga tidskrifter. På Företagsekonomiska institutionen i Lund räcker det idag med att det trycks 20 exemplar av en avhandling, ett antal som minskat efterhand. De finns dock oftast att läsa i ett eller ibland flera fria Pdf-arkiv.
Dessa tidskrifter ligger till dominerande del bakom en betalvägg och är nåbara för endast ett fåtal personer och organisationer utanför den akademiska världen. Enstaka artiklar kan köpas för några hundra kronor. Mer om detta system i en kommande bloggpost. Således publiceras större delen av den företagsekonomiska forskningen på engelska bakom betalväggar. Detta bidrar inte till att denna forskning läses i näringsliv och organisationer.
I en bloggpost Är forskarpublicering på svenska hotad?↗ av bibliotekarien Daniel Gunnarsson, Jönköping International Business School visas att andelen avhandlingar på svenska idag troligen är under 10%. Detta borde IMHO ha föranlett att rubriken hade ett utropstecken snarare än ett frågetecken. Detta hade i sin tur påverkat artikelns utformning.
Han skriver vidare "Forskningens vetenskapliga publicering tar olika former. Att den vetenskapliga artikeln, vilken är att se som den i särklass viktigaste, sker på engelska är självklart och nödvändigt. "
Varför skulle detta vara självklart och nödvändigt? Mer om detta i en annan bloggpost.
2019.08.27: Många säger att företagsekonomisk forskning är i kris
I boken 'Return to Meaning - a social science with something to say' Alvesson et al. (2017), ref↗ framförs tydligt att den mesta samhällsforskningen inte tillför någon nämnvärd nytta till vare sig samhället, forskningen eller forskarna själva och att flertalet artiklar förblir ociterade eller lästa av mycket få personer. Alvesson är professor vid Företagsekonomiska institutionen i Lund och en mycket citerad organisationsforskare.
Alvesson et al. säger att det blir kris om ingen förändring sker.
I själva verket är det redan kris enligt David Tourish, professor vid Sussex university, som framgår av hans bok 'Management studies in crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research' Tourish D. (2019), ref↗ och hans artikel 'Everything that's wrong with management research - in 5 minutes'↗. Management today (2019).
