Johan Schlasberg 

Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv

Vilken nytta tillför företagsekonomisk forskning till företag och organisationer, och intresserar sig ledningarna i dessa för denna forskning? Forskningens marknadsföring och språk är andra bloggteman. Synpunkter är välkomna.

Jag är strategi- och organisationskonsult, och doktorand i företagsekonomi - för närvarande vid Lunds universitet. Min webbavhandling heter 'Upplagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'). Poster kan komma att uppdateras.

Introduktion: "Return to Meaning" och samhällsforskningens kris

Företagsekonomiska institutionens i Lund - och en av världens mest citerade samhällsforskare - professor Mats Alvesson publicerade 2017 boken 'Return to Meaning - a social science with something to say' Alvesson et al. (2017), ref. I boken sägs mycket tydligt att den mesta samhällsforskningen inte tillför någon nämnvärd nytta till vare sig samhället, forskningen eller forskarna själva och att flertalet artiklar förblir ociterade eller lästa av mycket få personer.

Författarna säger att det blir kris om ingen förändring sker. I själva verket är det redan kris och troligen kommer denna att förvärras. Men kris för vem? Vilka är förändringens drivkrafter och vad är möjligt?

2019.09.13: Vart tar doktoranderna i företagsekonomi vägen?

På Företagsekonomiska institutionen i Lund finns idag cirka 50 doktorander. Var de kommer ifrån, varför vill de doktorera, hur många blir färdiga (i tid) och vart de tar vägen efter sin examen?

Ungefär hälften av doktoranderna fortsätter inte en akademisk karriär enligt uppgift från institutionen. Men hur många tänker arbeta i näringslivet? Bland de övriga vill en del vara kvar vid samma institution där de disputerat vilket dock troligen inte befrämjar deras kompetensutveckling. Ganska många får personliga och andra problem under sina doktorandstudier.

Om det hade funnits mer transparent information om denna typ av frågor hade det varit en intressant vägledning för de som överväger att börja doktorera - eller sluta.

För en del år sedan gjorde jag ett konsultuppdrag för Malmö universitet (då högskola) om hur man skulle få fler studenter till sitt tema 'Teknik och samhälle'. En av mina punkter var att göra det tydligare för intresserade vilka arbeten en utbildning skulle kunna leda till. Det rådet är användbart också för forskarutbildning i företagsekonomi i Lund och andra lärosäten. Det behövs mer transparens och detta ersätts inte av den marknadsföring i form av ackrediteringsstämplar, ibland flera, ett lärosäte ansöker om. Mer om detta i en kommande bloggpost.

Doktorandutbildningen och diskussionen om den är enligt min erfarenhet kraftigt viktad mot den hälft som fortsatt vill arbeta i akademin. Detta ökar inte den andra hälftens kompeten och status i en karriär i offentliga organisationer eller i näringslivet.

De doktorander som tänker sig en karriär utanför akademin skulle i utbildningen ha nytta av också lära sig skriva mindre akademiskt - på både svenska och engelska - och att strukturera sina tankar mot att stödja beslutsfattande. Problematisering och "reflexivitet" i all ära, men chefer ställs dagligen inför frågor av typen: vad är vår strategi, vad gör vi nu?

Louise Bringselius, docent i företagsekonomi i Lund, skrev i en krönika i Sydvenskan (2019.09.02) att  "I bolagsstyrelser borde det vara självklart med minst en forskare vid bordet. " Avses universitetsanställda aktiva forskare eller personer som för ett antal år sedan avlade en doktorsexamen i ett eller annat ämne? Universitetsanställda forskare är nog - delvis baserat på egna erfarenheter - annat än undantagsvis, rätt personer för bolagsstyrelser.

2019.09.05: Företagsekonomisk forskning i Lund (1)

På Företagsekonomiska institutionen Lund (FEK) står det på startsidan (läst idag) -  "Läs om vår framstående forskning i företagsekonomi i en av Sveriges ledande akademiska miljöer"

Om man klickar på länken kan man läsa  "Forskning på Företagsekonomiska institutionen har en stark akademisk prägel och är empiriskt orienterad med studier av såväl offentliga organisationer som privat verksamhet."

...  "Inom varje område bedrivs intressant forskning vilket utvecklar både ämnesområdet och den relaterade undervisningen."

Upplyst av att man arbetar med forskning om såväl företag som organisationer, och att denna är bra kan man till exempel klicka på fliken "Strategi". Efter en för de tänkta läsarna obegriplig inledning om beroende och oberoende variabler berättas att man, i vår föränderliga värld, arbetar med både gamla och nya metoder inom såväl gamla som nya områden. Men det uttycks som nedan ...

"Företagsvärlden sägs ofta befinna sig konstant förändring, och vår utbildning och våra forskningsprogram reflekterar dessa förändringar. Vi studerar traditionella såväl som mer kontemporära fenomen inom samhälle och näringsliv, och vi gör det med hjälp av etablerade såväl som emergenta teoriområden."

Sidan avslutas med en text om att fokus ligger på i princip allt och att studenterna kommer att lära sig allt de behöver för att kunna göra en bra karriär. Om (när) texterna ändras kan denna post uppdateras.

2019.08.29: Vem forskar om företag / organisationer och var?

Det är en utbredd föreställning att samhälls- och företagsekonomisk forskning är något som i huvudsak sker på universitet - och delvis på högskolor - av där anställda experter med 'titlar' som professor, docent eller rent av doktorand. Man skulle nästan kunna jämföra med gångna tiders skråväsen svW.

Men digitalisering och ny utvärderingformer för studier som kan "upphöjas" till vetenskaplighet kommer SAKTA att ändra såväl verkligheten som denna föreställning. Många studier visar att det akademiska "peer review systemet" har stora brister.

I peer review systemets början var granskningen öppen och "alla" kunde se vem som reviderat ett forskningsarbete. Idag är granskarna hemliga. Den akademiska världen har "fastnat" i ett kostsamt järngrepp som skickligt skapats av de stora internationella förlagshusen i samverkan med akademin. Det kanske är dags för ett start-up företag som tar sig an denna problematik och kommer med andra lösningar än dagens. Mer om detta ämne i en annan bloggpost.

Flera av de största konsultföretagen som McKinsey, Boston Consulting Group, Bain, Accenture med flera bedriver idag forskning som - bortsett från det akademiska granskningssystemet - kan göra väl så stora anspråk på att sägas vara vetenskapligt som många universitetsbaserade studier.

2019.08.28: Läser 'managers' företagsekonomisk forskning?

Förberedelser pågår för att göra en första mindre studie av om ledande personer i svenskt näringsliv och svenska organisationer läser företagsekonomisk forskning. Hur hittar dom den? Och om dom läser den, vilken nytta tillför den?

2019.08.27: Företagsekonomisk forskning på svenska eller engelska?

 En forskare som vill göra akademisk karriär i Sverige måste publicera sig på engelska. Nästan alla avhandlingar i företagsekonomi skrivs på engelska. Förr var avhandlingar oftast en monografi - en tjock bok som trycktes i 100-200 exemplar - medan det idag vanligaste är en 'sammanläggningsavhandling'. En sådan har en längre introduktion och sammanfattning - kallas 'kappa' - men baseras på 2-4 artiklar i vetenskapliga tidskrifter. På Företagsekonomiska institutionen i Lund räcker det idag med att det trycks 20 exemplar av en avhandling, ett antal som minskat efterhand. De finns dock oftast att läsa i ett eller ibland flera fria Pdf-arkiv.

Dessa tidskrifter ligger till dominerande del bakom en betalvägg och är nåbara för endast ett fåtal personer och organisationer utanför den akademiska världen. Enstaka artiklar kan köpas för några hundra kronor. Mer om detta system i en kommande bloggpost. Således publiceras större delen av den företagsekonomiska forskningen på engelska bakom betalväggar. Detta bidrar inte till att denna forskning läses i näringsliv och organisationer.

I en bloggpost Är forskarpublicering på svenska hotad? av bibliotekarien Daniel Gunnarsson, Jönköping International Business School visas att andelen avhandlingar på svenska idag troligen är under 10%. Detta borde IMHO ha föranlett att rubriken hade ett utropstecken snarare än ett frågetecken. Detta hade i sin tur påverkat artikelns utformning.

Han skriver vidare  "Forskningens vetenskapliga publicering tar olika former. Att den vetenskapliga artikeln, vilken är att se som den i särklass viktigaste, sker på engelska är självklart och nödvändigt. "

Varför skulle detta vara självklart och nödvändigt? Mer om detta i en annan bloggpost.