Johan Schlasberg 
Dela
 

Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv

blogg om företagsekonomisk forskning

Vilken nytta tillför företagsekonomisk forskning till företag och organisationer, och intresserar sig ledningarna i dessa för denna forskning? Forskningens marknadsföring och språk är andra bloggteman. Gör företagsekonomisk forskning världen bättre? Hur kan "vi" göra mer? We must.
Synpunkter är välkomnamore

Jag är rådgivare i strategi och organisation, och doktorand i företagsekonomi - för närvarande vid Lunds universitet. Min webbavhandling heter 'Upplagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'). Poster kan komma att uppdateras.

Introduktion:
"Return to Meaning" och företagsekonomisk forskning i kris

Företagsekonomiska institutionens i Lund - och en av världens mest citerade samhällsforskare - Mats Alvesson publicerade 2017 boken 'Return to Meaning - a social science with something to say' Alvesson et al. (2017), ref.
I boken framförs tydligt att den mesta samhällsforskningen inte tillför någon nämnvärd nytta till vare sig samhället, forskningen eller forskarna själva och att flertalet artiklar förblir ociterade eller lästa av mycket få personer.

Alvesson et al. säger att det blir kris om ingen förändring sker. I själva verket är det redan kris enligt David Tourish, professor vid Sussex university, som framgår av hans artikel 'Everything that's wrong with management research - in 5 minutes'. Management today (2019).

2019.11.09: Kommentar till artikel av EHL:s rektor i 'Global Focus' magazine

Ackrediteringsorganisationen EFMD - som bland annat står bakom akronymen EQUIS - publicerar en tidskrift; 'Global Focus'. Den 31 oktober skrev Fredrik Andersson, rektor vid Ekonomihögskolan i Lund, en artikel där han diskuterar nätverket 'Responsible Research in Business and Management' (RRBM). Han för ett längre resonemang om att RRBM och liknande initiativ har ett "narrow concept of social benefit and a simplistic notion of social progress that risks constraining research." Fredrik Andersson skriver vidare att ...

"In my mind the pursuit of profit more often than not goes hand-in-hand with the improvement of practices and the improvement of resource-use".

'Global Focus' publicerade den 8 november mina invändningar mot de ovan citerade ståndpunkterna. Se artikeln och min kommentar.

I en artikel i tidskriften BioScience (nov. 2019) varnar 11.000 forskare om de accelererande miljöhoten. Man kan lätt argumentera för att det är vinstmaximerande företag som fiskar ut haven, skövlar skogar, släpper ut koldioxid, skatteplanerar, motverkar fackföreningar och berikar ett fåtal. Listan kan göras mycket längre. Jag går gärna på ett seminarium för Ekonomihögskolans studenter där Fredrik Andersson utvecklar sina i artikeln framförda ståndpunkter. Vad kommer studenterna att säga? Delas Fredrik Anderssons ståndpunkter av EHL:s styrelse och dess externa Advisory board?

Nov 7, 2019:The RRBM community: Responsible Research in Business & Management

Responsible Research in Business & Management

2014 startade RRBM, som jag har skrivit om här. RRBM är ännu ett tecken på att kommande stora förändringar. Det är en global samverkansgrupp för att göra managementforskning mer meningsfull. Jag är en av för närvarande cirka 1.000 stödjare (endorsers).

2019.11.04: Rangordning av B-schools - en mediastyrd fara

Jag har skrivit en omfattande analys - Ranking of Business schools - som presenterar flera internationella studier om rangordning av universitet och ekonomihögskolor. Många forskare har belyst dessa rangordningars metodsvagheter och oförmåga att mäta kvalitetsfrågor.

Jag presenterar en ny modell som jag kallar "Group rankings" som går ut på att ta bort den individuella rangordningen och ersätta denna med en gruppindelning. Antalet B-schools i varje grupp är inte ett fixerat antal. En sådan modell skulle minska det årliga nyhetsvärdet och lämna utrymme för att lyfta fram andra faktorer i bedömningarna.

Sannolikheten att några mediaföretag - Financial Times, Business week, U. S. News med flera skulle vilja gå över till en Gruppmodell är av kommersiella skäl mycket låg. Men universiteten och ekonomihögskolorna borde allvarligt fråga sig om och hur länge de tänker delta i mediaföretagens affärsmodeller. Det är dags att ta egna konstruktiva initiativ.

2019.09.25: Ackreditering och branding av Business schools - 1

Temat ' Branding and Accreditations of Business schools' flag är ett större projekt som utvecklas löpande.

Det är både nödvändigt och bra att offentliga myndigheter och organisationer (till exempel kommuner och universitet) marknadsför sina tjänster och sin verksamhet. Detta är en del i det offentliga samtalet och medborgar- och konsumentupplysning. Universitetens ökande marknadsföring ökar behovet av extern genomlysning av denna.

Marknadsföring är komplicerat och kan göras - parallellt - på många sätt. I denna artikel i Universitetsläraren (2015) visas att de svenska universiteten gjorde reklam för över 100 miljoner per år. Beloppet är troligen väsentligt högre idag.

Ackreditering är ett av de marknadsföringssätt som används av Ekonomihögskolan i Lund, Jönköpings internationella Business School,  Handelshögskolan i Göteborg,   Handelshögskolan i Stockholm och några andra universitet och högskolor i Sverige. Ackreditering kan jämföras med Svanenmärkning - som är en statligt ägd verksamhet. Svanenmärkning kan nog idag sägas vara ett "av många förväntat baskrav" medan ackreditering är avsett att beteckna att man tillhör en elit av världens, i detta fall, Business schools.

Varumärkesbyggande versus rekryteringtrender

Även rekrytering genomgår en digitalisering och förändring där en stark trend är att neutralisera de sökandes kön, utbildning och CV. Systemen särskiljer inte mellan en sökande från London School of Economics och en från University of "Smalltown". Å ena sidan arbetar Business schools med att bygga sitt varumärke via ackreditering och å andra sidan är det andra faktorer som blir allt viktigare vid en rekrytering.

Det finns ett flertal internationella organisationer, som jag kallar företag då de arbetar som företag, såsom AACSB, AMBA och EFMD (EQUIS) som erbjuder ackreditering för världens cirka 15.000 Business schools. Mer om dessa ackrediteringsföretag senare, men vad skulle Du kunna säga om vilka dessa är och hur deras granskning ser ut och vilka förbättrande effekter dessa har haft på respektive lärosäte?

Ackrediteringsprocessen har låg transparens och detta minskar den avsedda nyttan och marknadsföringsvärdet.

Ackreditering är en delmängd i Utvärdering. I Sverige bedrivs en löpande utvärdering av högre utbildning av Universitetskanslerämbetet. De publicerar kritik och kan dra in en verksamhets examensrätt. Till skillnad från ackrediteringsföretag har UKÄ en tjänst Högskolekollen där studerande och andra intresserade kan se hur utvärderingarna går till och filtrera högskolorna efter olika kriterier. På UKÄ:s hemsida finns bland mycket annat läsvärt information om hur kvalitetsgranskningarna sker.

LUSEM

Bilden togs i entréhallen på Ekonomihögskolan i Lund (LUSEM) i september 2019. Den signalerar att ackrediteringarna är viktiga för skolans ledning. Det enda jag hittills hittat om ackrediteringsprocessen på LUSEM kan läsas här. Ackreditering är en investering och kostar nog närmare en halv miljon per ackreditering (data behövs utöver vad som kan läsas på ackrediteringsföretag hemsidor). Årliga avgifter tillkommer.

LUM Lunds Universitets Magasin. Utöver den monetära kostnaden till ackrediteringsföretagen tillkommer ett omfattande internt arbete. I nummer 2019:4 av LUM intervjuas Kristina Eneroth, prorektor på EHL, om Ekonomihögskolans ackrediteringar. På frågan "Hur många sidor har du skrivit för Ekonomihögskolans räkning till ackrediteringsinstituten?" svarar Kristina Eneroth "Det har blivit tusentals genom åren. Jag vågar nog inte räkna." Till detta kan läggas många andra anställdas tid. Allt detta arbete har en betydande alternativkostnad.

Vilka förändringar i verksamheten har krävts för att få ackrediteringarna? Har ackrediteringsföretagen mycket olika bedömningsgrunder? Är tre ackrediteringar tre gånger bättre än en? Vilken betydelse har rangordning i nationella och internationella jämförelser? Mer om ackrediteringarnas signalvärde för olika mottagare i en kommande post. Och mer om Transparens och bristen på den i ackrediteringsprocesserna.

Ackreditering som drivkraft för det interna kvalitetsarbetet. Det är mycket sannolikt att den interna kvalitetsprocessen blivit bättre av allt arbete med ackrediteringsföretag. Ett exempel är denna artikel i Civilekonomen, 2018, om kvalitetsarbetet i Jönköpings internationella Business School. Även de Business schools som av olika skäl valt att inte försöka bli ackrediterade driver sannolikt också ett internt kvalitetsarbete, men på ett annat sätt.

Att en verksamhet ökar systematiken i sitt kvalitetsarbete är inte riktigt samma sak som att den faktiska kvaliteten som användarna - i detta fall studenterna och forskarna - upplever ökar på ett tydligt sätt.

flag This chapter, outside of my blog, presents an ongoing study of accreditation and Quality Assurance work in B-schools.
It also outlines my consulting practise in that field.

2019.09.13: Vart tar doktoranderna i företagsekonomi vägen?

På Företagsekonomiska institutionen i Lund finns idag cirka 50 doktorander. Var de kommer ifrån, varför vill de doktorera, hur många blir färdiga (i tid) och vart de tar vägen efter sin examen?

Ungefär hälften av doktoranderna fortsätter inte en akademisk karriär enligt uppgift från institutionen. Men hur många tänker arbeta i näringslivet? Bland de övriga vill en del vara kvar vid samma institution där de disputerat vilket dock troligen inte befrämjar deras kompetensutveckling. Ganska många får personliga och andra problem under sina doktorandstudier.

Om det hade funnits mer transparent information om denna typ av frågor hade det varit en intressant vägledning för de som överväger att börja doktorera - eller sluta.

För en del år sedan gjorde jag ett konsultuppdrag för Malmö universitet (då högskola) om hur man skulle få fler studenter till sitt tema 'Teknik och samhälle'. En av mina punkter var att göra det tydligare för intresserade vilka arbeten en utbildning skulle kunna leda till. Det rådet är användbart också för forskarutbildning i företagsekonomi i Lund och andra lärosäten. Det behövs mer transparens och detta ersätts inte av den marknadsföring i form av ackrediteringsstämplar, ibland flera, ett lärosäte ansöker om. Mer om detta i en kommande bloggpost.

Doktorandutbildningen och diskussionen om den är enligt min erfarenhet kraftigt viktad mot den hälft som fortsatt vill arbeta i akademin. Detta ökar inte den andra hälftens kompetens och status i en karriär i offentliga organisationer eller i näringslivet.

De doktorander som tänker sig en karriär utanför akademin skulle i utbildningen ha nytta av också lära sig skriva mindre akademiskt - på både svenska och engelska - och att strukturera sina tankar mot att stödja beslutsfattande. Problematisering och "reflexivitet" i all ära, men chefer ställs dagligen inför frågor av typen: vad är vår strategi, vad gör vi nu?

2019.09.08: Kommentar till krönika i Sydsvenskan

Louise Bringselius, docent i företagsekonomi i Lund, skrev i en krönika i Sydvenskan (2019.09.02) att  "I bolagsstyrelser borde det vara självklart med minst en forskare vid bordet. " Avses universitetsanställda aktiva forskare eller personer som för ett antal år sedan avlade en doktorsexamen i ett eller annat ämne? Universitetsanställda forskare är nog - delvis baserat på egna erfarenheter - annat än undantagsvis, rätt personer för bolagsstyrelser.

Uppdatering: Sydsvenskan publicerade (2019.09.24) min kommentar - "På tiden att synen på kunskap moderniseras". (Tidningen satte rubriken, min var 'Kunskap som status')

2019.09.05: Företagsekonomisk forskning i Lund (1)

På Företagsekonomiska institutionen Lund (FEK) står det på startsidan (läst idag) -  "Läs om vår framstående forskning i företagsekonomi i en av Sveriges ledande akademiska miljöer"

Om man klickar på länken kan man läsa  "Forskning på Företagsekonomiska institutionen har en stark akademisk prägel och är empiriskt orienterad med studier av såväl offentliga organisationer som privat verksamhet."

...  "Inom varje område bedrivs intressant forskning vilket utvecklar både ämnesområdet och den relaterade undervisningen."

Upplyst av att man arbetar med forskning om såväl företag som organisationer, och att denna är bra kan man till exempel klicka på fliken "Strategi". Efter en för de tänkta läsarna obegriplig inledning om beroende och oberoende variabler berättas att man, i vår föränderliga värld, arbetar med både gamla och nya metoder inom såväl gamla som nya områden. Men det uttycks som nedan ...

"Företagsvärlden sägs ofta befinna sig konstant förändring, och vår utbildning och våra forskningsprogram reflekterar dessa förändringar. Vi studerar traditionella såväl som mer kontemporära fenomen inom samhälle och näringsliv, och vi gör det med hjälp av etablerade såväl som emergenta teoriområden."

Sidan avslutas med en text om att fokus ligger på i princip allt och att studenterna kommer att lära sig allt de behöver för att kunna göra en bra karriär. Om (när) texterna ändras kan denna post uppdateras.

2019.08.29: Vem forskar om företag / organisationer och var?

Det är en utbredd föreställning att samhälls- och företagsekonomisk forskning är något som i huvudsak sker på universitet - och delvis på högskolor - av där anställda experter med 'titlar' som professor, docent eller rent av doktorand. Man skulle nästan kunna jämföra med gångna tiders skråväsen svW.

Men digitalisering och ny utvärderingformer för studier som kan "upphöjas" till vetenskaplighet kommer SAKTA att ändra såväl verkligheten som denna föreställning. Många studier visar att det akademiska "peer review systemet" har stora brister.

I peer review systemets början var granskningen öppen och "alla" kunde se vem som reviderat ett forskningsarbete. Idag är granskarna hemliga. Den akademiska världen har "fastnat" i ett kostsamt järngrepp som skickligt skapats av de stora internationella förlagshusen i samverkan med akademin. Det kanske är dags för ett start-up företag som tar sig an denna problematik och kommer med andra lösningar än dagens. Mer om detta ämne i en annan bloggpost.

Flera av de största konsultföretagen som McKinsey, Boston Consulting Group, Bain, Accenture med flera bedriver idag forskning som - bortsett från det akademiska granskningssystemet - kan göra väl så stora anspråk på att sägas vara vetenskapligt som många universitetsbaserade studier.

2019.08.28: Läser 'managers' företagsekonomisk forskning?

Förberedelser pågår för att göra en första mindre studie av om ledande personer i svenskt näringsliv och svenska organisationer läser företagsekonomisk forskning. Hur hittar dom den? Och om dom läser den, vilken nytta tillför den?

2019.08.27: Företagsekonomisk forskning på svenska eller engelska?

 En forskare som vill göra akademisk karriär i Sverige måste publicera sig på engelska. Nästan alla avhandlingar i företagsekonomi skrivs på engelska. Förr var avhandlingar oftast en monografi - en tjock bok som trycktes i 100-200 exemplar - medan det idag vanligaste är en 'sammanläggningsavhandling'. En sådan har en längre introduktion och sammanfattning - kallas 'kappa' - men baseras på 2-4 artiklar i vetenskapliga tidskrifter. På Företagsekonomiska institutionen i Lund räcker det idag med att det trycks 20 exemplar av en avhandling, ett antal som minskat efterhand. De finns dock oftast att läsa i ett eller ibland flera fria Pdf-arkiv.

Dessa tidskrifter ligger till dominerande del bakom en betalvägg och är nåbara för endast ett fåtal personer och organisationer utanför den akademiska världen. Enstaka artiklar kan köpas för några hundra kronor. Mer om detta system i en kommande bloggpost. Således publiceras större delen av den företagsekonomiska forskningen på engelska bakom betalväggar. Detta bidrar inte till att denna forskning läses i näringsliv och organisationer.

I en bloggpost Är forskarpublicering på svenska hotad? av bibliotekarien Daniel Gunnarsson, Jönköping International Business School visas att andelen avhandlingar på svenska idag troligen är under 10%. Detta borde IMHO ha föranlett att rubriken hade ett utropstecken snarare än ett frågetecken. Detta hade i sin tur påverkat artikelns utformning.

Han skriver vidare  "Forskningens vetenskapliga publicering tar olika former. Att den vetenskapliga artikeln, vilken är att se som den i särklass viktigaste, sker på engelska är självklart och nödvändigt. "

Varför skulle detta vara självklart och nödvändigt? Mer om detta i en annan bloggpost.