→ NE ur den offentliga sektorns perspektiv

För ungefär 30 år sedan var en svensk Nationalencyklopedi en så viktig fråga att dåvarande utbildningsministern Jan Erik Wikström (fp) tillsatte en Uppslagsverkskommitté. Denna skulle göra en förutsättningslös prövning av behovet och lämpligheten av statligt stöd till utgivningen av ett stort svenskt uppslagsverk.

Utredningen blev klar 1980 och heter Mot bättre vetande. (SOU 1980:26). Så föddes NE.

Det kommunala perspektivet

Kommunerna är idag NE:s i särklass största kundkategori och köper uppskattningsvis NE-tjänster för c:a 50 miljoner kronor, vilket idag är över 50% av företagets omsättning (verifiering pågår). Kommunerna har inget gemensamt agerande vare sig vad gäller abonnemang eller vad avser NE:s innehåll och framtid.

Kommunförbundet och landstingen är mycket engagerade i skolfrågor och en naturlig dialogpartner i ett NE 3 projekt. Kommunerna betalar troligen ingenting för / till Wikpedia, en tjänst som de flesta i skolvärlden använder. Man kan till exempel tänka sig att kommunerna både skulle ge ett årligt bidrag till svenska Wikipedia och hitta en ny betalform för NE 3 och dess samverkan med Wikipedia och andra tänkbara kunskapsbanker.

Den svenska skolan kommunaliserades (Wikipedia) 1980 och c:a 120.000 lärare blev kommunalt anställda. Om detta står nästan inget i NE.se, vilket delvis kan bero på att NE:s författare om svensk skolpolitik fyller 88 år inom kort och att NE.se dessutom hänvisar till upplaga nr 5 (fr. 1994) av hans Svensk Utbildningshistoria. Upplaga 8 gavs ut i augusti 2010.

Det statliga perspektivet

Utbildningsfrågan är en central politisk fråga för regeringen och i synnerhet för folkpartiet. Kan man tänka sig att utbildningsminister Jan Björklund idag skulle beställa en utredning Mot bättre vetande II eller kanske med en modernare rubrik För bättre letande?

En ny encyklopedi skulle inte stå i fokus, utan t ex frågor om informationskompetens, informationslandskap, kunskapsdatabaser, samverkan wiki-modeller och sakkunnighet.

Staten ska inte vara en central läromedelsproducent, men det finns säkert intressanta frågor att utreda om rollfördelning mellan det offentliga och privata. Dessutom måste det enligt min uppfattning ligga i samhällets intresse att allas tillgänglighet till information och lärovägar ökar och ökar högst väsentligt.

Offentliga och andra organisationer med intresse för lärande

Lärarhögskolor, pedagogiska institutioner vid högskolor och universitet, fackliga organisationer inom lärarområdet, Skolverket och Högskoleverket är exempel på organisationer med stor kompetens inom lärandeområdet.

Vad finns det för intresse inom dessa organisationer för kunskapsdatabaser för skolelever och vuxna? Finns NE på deras karta?