Öppet monopol - ett alternativ till den fria konkurrensen

(Artikel i Finanstidningen 95.03.22)

Finanstidningens ingress. Debatten kring de offentliga monopolens framtid kretsar i allmänhet kring två alternativ; den fria konkurrensen kontra det traditionella monopolet. I själva verket är båda dessa behärskade med allvarliga brister, menar organisationskonsulten och forskaren Johan Schlasberg som vill lansera ett nytt begrepp "det öppna monopolet".

Under senare år har frågan om Apoteksbolagets monopolställning ofta debatterats och utretts. Det senare till exempel redovisat i Omsorg och konkurrens, SOU 1994:110, under ledning av Margit Gennser.

Den centrala tanken i den utredningen, är att man vill genomföra en "anpassning till en marknadssituation med konkurrens". Konsumenterna ska få läkemedel till lägre kostnad med minst lika bra kvalitet och service som idag och statens nota ska minska.

Debatten har två utgångspunkter. I ett konkurrenscentrerat synsätt är det konkurrensen i sig som ger en rad önskvärda förbättringar, medan man i ett mera monopolorienterat synsätt anser sig ge bra service, kvalitet och pris som en konsekvens av självvald effektivitet, bra management, prisförhandlingar, avkastningskrav mm.

Reducerat till slagordsnivå, bruka ordväxlingen likna påståenden, om att konkurrens alltid är bra och att monopol alltid är dåligt eller att vinstintresse alltid medför hot och risker.

Förenklat kan sägas att konkurrens antyder öppenhet och att monopol antyder slutenhet. Det är tveklöst så, att konkurrens är det centrala medel vi idag tror på för att få bättre, billigare och mer kundorienterade varor och tjänster.

Då vi inte längre tror att konkurrensen ska vara ohämmad, har vi en serie lagar och regler som anger randvillkor för systemet. Jag skulle tro att det finns en bred enighet om, att en lagom reglerad konkurrens i ett marknadssystem är ett bra medel för att uppnå en lång rad fördelar. Tvisten gäller vad vi menar med lagom.

Konkurrensutsättning inom sjukvård, laboratorieanalys och läkemedelsdistribution är typiska exempel, där man vill överföra ett framgångsrecept till nya områden. Att framgången har varit ojämn är kanske ett understatement. Denna export sker delvis av marknadsideologiska skäl och delvis för att alternativen är ganska outforskade och outvecklade.

Jag vill tillföra diskussionen ett nytt koncept; det öppna monopolet.

Utgångspunkten för min teori om det öppna monopolet och dess praktiska tillämpning, är att vissa monopol under förutsättning av en serie randvillkor, kan ge större total nytta för konsumenterna än "normal konkurrens".

Från miljödebatten har vi lärt oss att det inte finns någon "fri lunch". I detta sammanhang, betyder det att också konkurrens har sina kostnader och sin logik, som ger oss en varierande meny av för- och nackdelar. Vi behöver förnya våra koncept och prova andra lösningar.

Konkurrenslagstiftningen bygger på ett synsätt, som när det tillämpas utanför den miljö för vilken den skapades, har visat sig ge minst lika många nya problem, som de som skulle lösas. Här behövs förnyelse. Men, utan ny praktik, lär vi inte se nya regler.

Det är troligt att vi finner att öppna monopol är en organisationsform som bäst passar inom delar av vad vi dagligen kallar den offentliga sektorn. Genom att monopol i grunden har en negativ klang och underförstått är slutna, har inte frågan tidigare formulerats i termer av möjligheterna i ett öppet monopol.

Slutna monopol, vare sig de är offentliga eller privata är med all säkerhet sämre än en positiv konkurrenssituation. Konkurrens ger ofta dynamik genom oenighet. Vi behöver utveckla kompetens att få dynamik genom samverkan. Det öppna monopolet ska finna nya former av stimulerande inre konkurrens. Ett öppet monopol måste medverka till alternativ kunskapsproduktion.

I branscher och verksamheter där ett öppet monopol kan vara en möjlighet, får man ställa upp en rad kriterier och utveckla instrument som både leder till och gör synligt att fördelar är möjliga och realistiska..

Oenigheten om effektiviteten och kostnadsnivån inom exempelvis Apoteksbolaget är ett exempel på bristande analys och metodutveckling.

Det förefaller mig självklart att denna tvistefråga måste utvecklas och klarna, innan man ens på allvar kan diskutera andra grundläggande systemlösningar.

Ett konkret exempel inom ramen för Apoteksbolagets verksamhet, kan vara att reflektera över ett öppet apoteksmonopols vilja och kraft att initiera och påverka vår totala relation till läkemedel - jämfört med en traditionell marknadslösning. Frågan är självklart mycket vidare än att bara sköta logistiken till lägsta möjliga kostnad.

Hur ser innovationsprocessen ut i ett öppet monopol, vad driver organisationens ledning att utveckla verksamheten, hur får man in relevant avvikande kunskap? Frågorna är många och svaren ser olika ut för ett Apoteksbolag, ett VA-verk, SJ eller Posten,

Ett öppet monopol kan genom en serie innovativa organisationsförändringar visa upp större innovationsförmåga, en större kundnytta, ett bredare produktutbud till en lägre kostnad än vad en traditionell konkurrenslösning ger.

Ett öppet monopol ökar trycket mot företagsledningen och styrelsen i syfte att ge kunderna/patienterna större nytta.

Johan Schlasberg Organisationskonsult och forskare

Artikel publicerad i Finanstidningen 22 mars 95.

Apoteksbolaget skrev om konceptet Öppna Monopol i sin personaltidning Apostrofen 1995. Se Pdf