Innovationer och välfärd

Den svenska innovationsmodellen går ut på att lovande forsknings- och affärsidéer på bl a universitet/högskolor och i forskningsbyar - gärna med stöd av olika former av näringspolitik - ska växa till sig, skapa jobb och i förlängningen trygga vår välfärd. Denna modell var grunden för den förra regeringens nationella innovationsstrategi och inget väsentligt är ändrat sedan dess. Ladda ner den här.

Frömodellen

Med ett bildspråk från jordbruksnäringen kan man kalla denna innovationsmodell för en Frömodell och säga att Näringspolitiken är en av de största vattenkällorna. Ledande politiker och företrädare för det svenska innovationssystemet tänker sig att vi via frösådd idag kan skapa morgondagens Electrolux, Aga, Ericsson och Alfa Laval och att dessa nya bolag ska bära en väsentlig del av den framtida välfärden. Många har beskrivit att vi i Sverige har hög forskningskompetens, men är mycket sämre på att omvandla resultaten till växande företag.

Hur framgångsrik är Frömodellen och finns det data som stödjer detta? Eller kanske en bättre fråga vore Hur frmagångsrik är Frömodellen jämfört med andra vägar till ökad välfärd?

En Omvandlingsmodell för mer välfärd

Sök-och-Lär modellen

Omvandlingsmodellen är ett koncept och en strategi som kompletterar den dominerande Frömodellen för fler jobb och mer välfärd. Omvandlingsmodellen säger att vår framtida välfärd i grunden mer beror av vår gemensamma kraft till omvandling än idéer och företag från svenska universitet/högskolor och forskningsparker.

Gäller 80/20-regeln i innovationspolitiken?

Kanske den välkända 80/20 regeln går att använda genom att antaga att 80% av vår framtida välfärd komma från helt andra källor och på ett helt annat sätt än tillväxt av och i små svenska innovationsföretag.

Sverige är ett litet land och det mesta uppfinns och utvecklas på annat håll. Vi bör bli bättre på att upptäcka, ta till oss kunskaper, produkter och arbetssätt eller med andra ord att lära oss saker och ting var de än kommer ifrån i världen - kort sagt omvandling. Gäller alla bolag och organisationer i både privat och offentlig sektor.

Om Omvandlingsmodellen skrev jag 2004 denna artikel i i Ny Teknik.

Triple Helix

Triple Helix
En central och ofta citerad modell - the Triple helix model se artikel och Google Scholar - för samverkan mellan akademi, samhälle och näringsliv avbildas ofta som tre - lite överlappande - cirklar som samverkar.


Är detta en bra modell och i så fall för vad och i vilken omfattning?

De svenska universitetens och högskolornas roll och framtid

Bilden med tre lika stora cirklar är förvisso symbolisk, men den ger en felaktig bild av verkligheten. Samhället och näringslivet hämtar alltmer forskningsresultat och kunskap från hela världen. Triple Helix modell 2De svenska universitetens och högskolornas roll är liten och kommer att bli än mindre.

Även universitet och högskolor är på väg in i en ny digital värld som vi ännu bara sett början på. Man gör i huvudsak karriär i den akademiska världen genom att forska och producera originella resultat. Men eftersom nästan all forskning (c:a 99%) sker i andra länder än Sverige, behövs det personer som är kompetenta att förstå nya resultat tidigt och dessutom vara engagerade i att dessa i lämpliga former kan komma det svenska näringslivet och samhället till del. Det tråkiga är att denna typ av arbete egentligen har lika lite de facto värde i den akademiska världen som pedagogisk förmåga, vad universitetsföreträdarna än säger. Diskussionen om universitetens och högskolornas roll kommer att öka. Min slutsats är att universiteten i sin nuvarande form blir mindre viktiga i framtiden och att nya organisationer kommer att växa upp - MOOCs och Kahn Academy är två fascinerande exempel. Universiteten kommer även att drabbas av disruptiva förändringar, även om de självklart inte tror det.

En ny nationell innovationsstrategi

I regeringens innovationsstrategi finns en rejäl dos nyspråk av karaktären Innovativa människor// Målbild: Människor har förmåga, vilja och förutsättningar att bidra till innovation. (sid 22 och 23). Nej, denna och många liknande formuleringar är nog inte de flesta innovatörers erfarenhet. Innovationer möter nästan alltid ointresse och/eller hårt motstånd och de drivs av ett fåtal personer. Läs mer om Ja, men ... Frågan om språk och symbolbilder är intressant.

Om endast en mindre del av den svenska framtida välfärden beror på svenska innovationer utan på allas vår förmåga till förändring och omvandling, är det logiskt att vår nationella innovationsstrategi bör kompletteras med en nationell omvandlingsmodell.

Tillfälliga förlorare

När förändringstakten drivs upp i samhället skapas många förlorare och människor som upplever en ökad rotlöshet. Den pedagogiska utmaningen ökar i betydelse och vi måste hitta fler och bättre vägar att ge mening - öva oss i att se mening - och att stödja förändringar. Jag tror att vi behöver skapa nya sätt att tydliggöra vad som händer i vår samtid och vår framtid.

I bästa fall är de som förlorar sina arbeten, sin lokala service eller har för gamla kunskaper enbart tillfälliga förlorare. De kan genom egen kraft, släktingar, vänner och offentliga åtgärder finna en ny och acceptabel livssituation. För övrigt gör man nog hela tiden små minivinster och miniförluster när olika förändringar sker. Att kunna betala räkningar via nätet mitt i natten är för många en minivinst, för andra är det en miniförlust att en kvartersbutik stänger.

Hur ska man mäta omvandling?

Man kan mäta omvandling inom många områden t ex var bor människor och hur långt - i km, tid eller ansträngning - människor har till grundläggande service. Man kan också mäta förekomsten av många kapitalvaror och tjänster.

Men det som kanske också borde mätas - hur man nu ska göra det - är beredskapen till omvandling. Om förändring innebär att man i väsentliga avseenden upplever att man förlorar, då är man självklart mindre attraherad av förändring. Förändring har också en kostnad. Det finns omfattande studier som visar att alltför mycket förändring leder till fysisk sjukdom. Man måste således - i den mån det går - välja sina förändringar.

Regeringen kan tilldela innovationssystemet - typ Vinnova, Tillväxtverket - ett antal miljarder för att stödja tillväxt inom vissa områden och typer av projekt/företag. Det sker säkert löpande utvärderingar av dessa insatser, även om resultaten har ifrågasatts. Om uppdraget utökades till att omfatta mer av Omvandling behövs andra arbetmetoder.